Visar inlägg med etikett biologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett biologi. Visa alla inlägg

torsdag 10 november 2016

Laborationsrapport: Ta fram DNA ur en kiwifrukt

Laborationsrapport 9/11- 16
Laborationspartner: Victor Sturesson

Uppgift: Du ska ta fram ett rent DNA från cellerna i en kiwi.

Syfte: Syftet med denna laboration är att se hur ett DNA ser ut samt hur man får fram DNA:t ut kiwin. Man skulle även lära sig att hantera ett mikroskop.

Hypotes: Jag tror att vi kommer få fram DNA ur kiwifrukten eftersom kiwin är en levande organism. Jag tror att DNA kommer att likna en repstege vriden i spiral.

Material: 
Sked.
Spatel.
Tandpetare.
Tratt.
3g salt (NaCI)
Filtreringspapper.
Pipett
Objektglas.
Täckglas.
10ml mätcylinder . 
100ml mätcylinder .
2 st bägare som är 200 cm3. 
1 bägare som är 80 cm3. 
Kiwifrukt. 
Iskall T - röd, 95-procentig denaturerad etanol.
Diskmedel. 
Mikroskop. 
Vatten (H2O). 

Riskbedömning: Rödsprit är mycket brandfarligt och irriterande. En risk för brand skulle uppkommit ifall det hade funnits gnistor eller en varm yta i laborationssalen. Man får extremt torr hud eller hudsprickor ifall man råkar få T-röd på huden. Ifall T-röd skulle kommit i kontakt med ögonen skulle det svidit och gett en rodnad. Ifall man tuggar tuggummi kan man få de giftiga ångorna i sig.
Bortsett från T-röd är laborationen ofarlig. Men för att minska riskerna är det bra att sätta upp sitt hår ifall det är långt, ha på sig förkläde och skyddsglasögon och spotta ut sitt tuggummi innan man går in i salen.

Utförande:
  1. Gröp ur innehållet ur kiwin och mosa det så mycket som möjligt i en bägare med hjälp av en sked.
  2. För att iordningställa utspätt diskmedel använder man sig av en cylinder för att få exakt mängd av diskmedel och vatten. Ta först 10cm3 diskmedel och blanda sedan tillsammans med kallt vatten till volymen 100cm3. Blanda runt.
  3. Häll sedan det utspädda diskmedlet som ett täcke över kiwin så den var helt täckt.
  4. Tillsätt ca 3g koksalt (NaCI) och blanda väl.
  5. Använd en tratt och filtreringspapper samt en liten ren bägare. Filtrera ovanstående blandning.
  6. När du har fått tillräckligt med filtrat ska du avmäta filtratets volym och hälla i lika mycket iskall T-röd. Använd dig av en pipett och låt T- röden sakta rinna utmed bägarens kant så att den skiktar sig över kiwifiltratet.
  7. Efter en liten stund ser du ett mjölkvitt DNA växa fram i gränsskiktet mellan alkoholen och filtratet.
  8. Med hjälp av en tandpetare eller spatel ska du långsamt och försiktigt dra upp DNA ur bägaren.
  9. Lägg det försiktigt på ett objektglas och lägg sedan över ett täckglas. Studera DNA:t med hjälp av ett mikroskop.


Resultat: Jag och min laborationspartner fick inte fram ett DNA. Det kan bero på att vi missförstod instruktionerna och hade för lite kiwifrukt samt för lite salt. En punkt som vi missade var att man skulle ha lika mycket T-röd som kiwiblandningen och vi filtrerade T-röden som vi lät rinna rakt ner i filtratet. Vi gjorde dessutom om den men med samma kiwiblandning fast vi lät T-röden långsamt rinna ner över kiwiblandningen och denna gången hade vi samma mängd T-röd som filtratet. Dock lika mycket salt och kiwi vilket kan vara anledningen att vi inte fick fram det. 
På första bilden häller vi ner kiwiblandningen i tratten med filtreringpappret.
På den andra bilden låter vi det rinna ner i bägaren.
På den tredje bilden ser ni när vi låter T-röden rinna igenom
filtreringspappret och trattens öppning.

Slutsats: Min hypotes stämde inte med vårt resultat men den stämde överens med de andras resultat i klassen. Vi fick inte fram något DNA för att vi hade för lite av vissa ämnen och pågrund av misstolkningar av uppgiften. De andra fick alltså fram DNA:t som liknade böjda streck.
Ifall vi skulle fått fram ett DNA skulle de bero på att diskmedlet innehåller ämnen som löser upp fett. I och med att alla levande organismer innehåller innehåller DNA löser diskmedlet upp fettet och det gör att membranet löser upp cellkärnan där DNA:t finns. För att DNA:t inte ska vara lösligt använder vi oss av så kall T-röd som möjligt. Ifall T-röden var varmare hade DNA:t haft en möjlighet att lösa sig i den. Dessutom mosar man kiwin som gör det lättare för cellerna att spridas och enklare för oss att komma åt dem.

Felkällor: Vår våg fungerade inte så vi fick inte den exakta mängden av salt och det finns en ganska stor risk för felmarginal gällande mängden av diskmedel och T-röd. De olika inställningarna på mikroskåpet fungerade inte vilket gjorde det svårare för oss, då man inte kunde se DNA:t så bra. För att kunna förbättra själva laborationen kunde man fått flera andra frukter som exempelvis en banan, en kiwi och ett äpple och sedan se ifall alla levande organismer hade DNA och även jämföra dess DNA. Ifall vi hade gjort på det viset hade de grupperna som misslyckades fått ännu en chans och göra rätt.

torsdag 6 oktober 2016

Argument för och emot kloning

Kloning fördelar och nackdelar

Fördelar med kloning:
- Klonar man de djur som t.ex de kor som ger mest mjölk eller de grisar som ger godast fläsk kan man öka produktionen och därpå tjäna mer pengar.

- Många forskare vill använda kloning för att få fram fler utrotningshotade djur. Dock är det tekniskt svårt att lära sig klona en ny djurart men detta är något som kommer att utvecklas i framtiden.

- Underlättar för forskare att genmodifiera djur för att exempelvis minska mängden onyttigt fett i fläsket eller för att leverera sällsynt läkemedel i mjölken.

- Kloning av bakterier och djur är naturligt och vanligt. Om de inte hade klonat sig själva hade vi idag inte utvecklat kloning men även inte forskat mer om kloning.

- Barn födda på konstgjord väg ses som en fördel av flera personer. Om mannen inte kan framställa spermier kan man ta hans DNA och sätta in det i partnerns ägg. Därigenom skapar man en klon av honom.

- Man skulle kunna bota sjukdomar i levern, hjärtat och i njurarna ifall man skulle börja klona mänskliga embryon. Kroppen tar helst emot sina egna celler och därför föredrar människan ett så likt organ som möjligt. Följden av detta är att möjligheten för att cellerna artar sig bättre ökar.

- Man kan göra kopior av keldjur vilket är bra för de vars ens keldjur har dött/avlivats. Detta kan även göras på tävlingsdjur som exempelvis hästar. Det är många som exempelvis vill ha en exakt kopia på sin bästa tävlingshäst.

- En fördel med vuxna stamceller är att de oftast kan tas från en person som är i behov av en transpiration. Detta innebär att det är en mindre risk för immunförsvaret att uppfatta transplantatet som något främmande.

- En hel del vuxna stamceller som odlas kan bilas till andra typer av celler som exempelvis utvecklas till både muskelceller och nervceller. Forskare räknar med att kunna använda vuxna stamceller på samma sätt som embryonala stamceller.

- Man skulle kunna utrota sjukdomar som exempelvis bröstcancer. I och med att kloning medger gen manipulering skulle det kunna göra en gen immun mot en ärftlig sjukdom.


Nackdelar med kloning:
- Fostermödrarna för klonade djur utsätts för extremt lidande under förlossningen. De klonade djuren blir oftast onormalt stora i magen. Detta leder i många fall till kejsarsnitt.

- De klonade korna väger så mycket att de börjar bryta sina ben. Dessutom kan de inte lägga sig ner för då kan de inte resa sig upp igen, för de väger för mycket.

- Man kan drabbas av sena missfall som leder till att många föds med syrebrist och har problem med ben, lungor eller hjärtat.

- Jorden kan gå under tidigare än räknat om vi fortsätter att skapa en massa saker som är dåligt för vår miljö. Genom kloning förstör vi även vår biologiska mångfald.

- Det är väldigt dyrt att klona djur. Det kan kosta upp till 50 000 dollar.

- Djuren ska ha sin rätt att leva sina fulla liv exakt som vi människor. Forskare tror att genom klänning så kommer djuren att dö i förtid.

- Folk använder klonade djur för egen vinst. Man kan exempelvis tävla med en klonad tävlingshäst för att tjäna pengar.

- Att klona ett djur innebär stora risker som att djuret kan få missbildningar och andningssvårigheter som är väldigt smärtsamt för djuren.

- En art kan innehålla flera individer med liknande DNA och egenskaper som kan leda till att alla blir smittade ifall en av individerna i arten blir det.

- Det kan uppstå en avstötning i kroppen som innebär att kroppens immunförsvar upptäcker att man har transplanterat en främmande cell och börjar angripa dem.

Källhänvisning och källkritik





Jag jämförde alla fyra källor tillsammans och alla fyra källor hade liknande information vilket gör att jag kan dra slutsatsen att de är trovärdiga. De tre första källorna har kontaktuppgifter till de ansvariga som gör att jag kan ställa frågor och få svar. På Wikipedia kan alla skriva och ändra om vilket gör den mindre trovärdig, för vem som helst kan skriva vad som helst. NE.se skrivs tillskillnad från Wikipedia av professorer och experter vilket gör sidan högst trovärdig. genetik.se styrs av Karolinska institutet och uppdateras hela tiden vilket gör att faktan på hemsidan är jämnt förnyad. I och med att det är Karolinska institutet som styr hemsidan gör det den trovärdig eftersom Karolinska institutet är ett universitet som har kommit långt inom forskning. På hemsidan kloning.se står det inte så mycket om vem som står bakom hemsidan men faktan stämmer överens med NE samt genetik.se där både NE och genetik.se är skrivna av professorer och experter.

torsdag 22 september 2016

Sammanfattning av vanlig celldelning och könsceller

Vanlig celldelning
Alla celler förökar sig genom delning. Encelliga organismer blir fler till antalet medan flercelliga organismer får fler celler, växer och blir större. Kromosomerna som ligger i cellkärnan syns inte i större delen av en cells liv eftersom kromosomerna ligger huller om buller. Man kan först se dem i ett mikroskop innan en celldelning då DNA-molekylerna drar ihop sig. Två nya celler, kallade dotterceller bildas efter en celldelning. Kromosomerna måste fördubblas innan celldelningen för att få samma antal kromosomer som modercellen. Om en cell normalt har 46 kromosomer kommer den att ha 92 kromosomer innan delningen. Det som händer vid delningen är att 46 kromosomer går till varje dottercell. På så vis får de lika många kromosomer som modercellen.
Människan består av en enda cell när spermien smälter samman med en äggcell och under fosterutvecklingen och medan barnet växer delas cellerna väldigt mycket. Men hos en vuxen människa är det framförallt cellerna i huden, cellerna i tarmarnas väggar och de röda blodkropparna som delar sig. Man måste ersätta de celler som lossnat och dött.
I vissa vävnader blir cellerna större när vävnaden växer och dit hör t.ex skelettmusklerna till. Deras fibrer blir tjockare när du växer eller styrketränar.

Könscellerna
Förr trodde man att arvet fanns i blodet men numera vet vi att arvet överförs från föräldrar till barn med könscellerna alltså ägg och spermier och inte med blodet. 
När spermier och ägg bildas gör de det genom celldelning, men en annorlunda celldelning. Denna celldelning kallas reduktionsdelning eftersom antalet kromosomer minskar, alltså reduceras. Det sker bara reduktionsdelningar i äggstockarna och i testiklarna där könscellerna bildas.
Hos en människa minskar antalet kromosomer från 46 till 23 vid en redaktionsdelning vilket innebär att människans könsceller har 23 kromosomer. När spermien och ägget sammansmälter blir det alltså 46 kromosomer, 23 kromosomer från mamma och 23 från pappa.

onsdag 1 juni 2016

Argument mot abort samt min källkritik

Abort debatt

Jag tycker att abort inte ska vara tillåtet, enligt mig räknas det som mord och om man har startat en graviditet så ska man inte avsluta den. Jag tycker att man får ta konsekvensen av ett oskyddat sex för det minsta man kan göra är att använda kondom. Och om man inte har råd med det kan man gå till UMO om man är under 21.
Folk tycker att man kanske är för ung för ett barn men om man känner sig mogen att ha sex så anser jag att man är lika mogen i huvudet och använder kondom och alternativt p-piller som är de vanligaste skydden. Alltså får man ta risken med oskyddat sex.

Vad är ens livet? Vad räknas som livet? Jo livet börjar vid befruktningsögonblicket, då spermien möter äggcellen. Ska man då förstöra ett oskyldigt barns liv? Abort kränker Gud och abort är aldrig ett personligt val, det är ett egoistiskt val. Att genomföra abort är ett allvarligt brott mot Gud och Hans skapelse. För det är bara Gud som har rätten att välja om det ska bli liv eller inte.

I Sverige har mamman till det ofödda barnet rätt att göra abort utan att pappan vet det. Detta är helt fel eftersom det är båda som är blivande föräldrar och båda ska ha en chans att få säga vad de tycker. För båda parterna ska ha en chans att säga vad de tycker.

Folk använder argument som ”man har inte råd” då kan man adoptera bort barnet eller så kan man få bidrag och om man kollar på det ekonomiska perspektivet så borde isåfall staten ge någon typ av bidrag. För det finns så många i världen som vill ha ett barn men kan inte få ett. Det kan finnas homosexuella par som vill ha ett barn tillsammans men det går inte och då kan man adoptera bort barnet istället för att göra abort. Men samtidigt fyller man en annan familjs önskan.

I USA 1973, då abortlagen gick igenom har över 57 miljoner ofödda barn dödats vilket är mer än hela befolkningen i Spanien. Man har dödat 155 barn per timme som är ungefär ca ett barn per 24 sekunder.

Abort är dessutom osäkert för mamman. Jämfört med andra medicinska procedurer, är abort proceduren i stort sett oreglerad. Även om det inte finns någon exakt statistik över antalet kvinnor som dör av misslyckade abortioner så har tillvägagångssättet LifeDynamics.com sammanställt en lista över 347 kvinnor dödades av legala aborter sedan 1973 (USA), så tänk hur många som dör av illegala aborter. Bara för vi i Sverige har fri abortion så måste man tänka globalt, och då är det många kvinnor som dör pga infektioner för att man har använt smutsiga verktyg, outbildade personer har genomfört aboritonen vilket kan gå väldigt fel. Och tänk att 347 kvinnor dödades av legala aborter, tänk hur många som dör av illegala, och detta räknas bara i USA.

Enligt National Cancer Institute, en studie ledd av Dr Janet Daling som är en känd forskare inom vetenskapen om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp. Hon har sett ett samband mellan abort och cancer, speciellt bröstcancer. Bröstcancer risken visar sig vara 50% högre bland kvinnor som har gjort abort än bland andra kvinnor som inte har genomgått abort.

Källor och källkritik
Jag har använt mig av flera källor, jag anser att de är trovärdiga eftersom efter varje sak jag läste som var baserat på fakta, undersökningar eller personer så sökte jag upp det på google och jämförde och det stämde väl.

Detta är en amerikansk hemsida som berättar om varför abort ska vara förbjudet (informerar och argumenterar mot abort). På ”om oss” fliken stod det att TFP Student Action är ett projekt med American Society for the Defense of Tradition, Family and Property som är en internationell rörelse av politiska / civila organisationer. Denna källan är trovärdig eftersom jag kollade upp allt det stod, jag sökte upp det mesta och det stämde med de tre källorna jag utgick från. Jag kollade även olika länkar som de nämnde i texten och länkarna var till rätt saker och var relevanta. Den är även trovärdig eftersom den styrs av olika stora organisationer och folk är insatta i detta.

Denna källan är en anti-abortion organisation som startades av Mark Crutcher som är en Amerikansk pro-life aktivist. Denna organisationen styrs av medlemmar. Informationen jag hittade stämde överens med de andra källorna ovanför och nedanför. 

http://www.abortnej.se/mro/om-mro/
Denna källan är en organisation som kämpar för att främja de oföddas rätt till liv. Denna källan informerar samt argumenterat mot abort. Den är trovärdig eftersom den har ett telefonnummer som man kan ringa till, de har en adress och en epostadress som man kan maila till. De har en ”om oss” flik där man kan läsa om deras tankar och varför de har denna organisationen. Den stämmer överens med de andra källorna som jag har använt mig av.

Detta är en uppsats av en tjej som hade abort som uppgift i skolan. I denna texten hittade jag tankeställare som hjälpte mig med att komma på olika anledningar till varför abort skulle varit förbjudet. På denna sidan lägger privatpersoner upp sina arbeten och folk kan läsa de men inte ändra det. Man måste bli medlem för att kunna lägga ut skoluppsatser.

Här finns det information om själva aborten som jag behövde fördjupa mig i för att förstå vad det handlar om. Denna källan är pålitlig för att den styrs av Uppsala län och är en vårdguid. Dessutom stämde informationen med wikipedia som oftast har sann information eftersom folk är arrangerade och skriver på wikipedia men nackdelen är att vem som helst kan ändra texten.

Här hittade jag information om Janet Daling som är den kända forskaren om vetenskapen om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp. Denna källan var relevant för att det handlade om den kvinnan och stämde med https://www.fredhutch.org/en/labs/profiles/daling-janet.html och https://depts.washington.edu/epidem/faculty/daling-janet
Denna källan är pålitlig eftersom många skriver på wikipedia och de är arrangerade och kollar sidorna hela tiden ifall informationen inte stämmer. Nackdelen med wikipedia är att vem som helst kan skriva där.

måndag 2 maj 2016

Pessar och Syfilis

Preventivmedel: Pessar 
Vem använder det? 
Kvinnan

Hur fungerar det? 
Ett pessar är en liten kupa av silikon som man placerar i slidan över livmodertappen. Därmed förhindras spermier från att ta sig in i livmodern. Pessar placeras före samlaget tillsammans med spermiedödande medel.

Fördelar? 
Ett pessar som används rätt ger ett bra skydd mot oönskad graviditet.
Pessar är hormonfritt.
Materialet är silikon, vilket är lätt att rengöra. Passar även gummiallergiker. Eftersom pessaret kan användas flera gånger är det ett miljövänligt alternativ.

Nackdelar? 
En del upplever att det är störande för sexlivet att sätta in pessaret innan samlaget. Ett pessar måste placeras korrekt för att det ska fungera. Det är svårt att veta om pessaret sitter exakt rätt, lite övning krävs. Skyddar inte heller mot könssjukdommar. 

Könssjukdomar: Syfilis
Symptom? 
Man får sår där man har blivit smittad. Brukar finnas runt ändtarmsöppningen eller i och vid munnen. Om infektionen inte behandlas så sprider den sig i hela kroppen och då får man feber, huvudvärk och trötthet. 

Hur blir man smittad? 
Genom att ha analsex eller vaginaltsex utan kondom. Man kan även bli smittad genom munsex. 
Vad orsakar sjukdomen? 
Sjukdomen orsakas av bakterier.

Hur botar/behandlar man någon som är smittad? 
Om man har syfilis får man antibiotika, vanligtvis med en spruta.

Hur kan man undvika att bli smittad? 
Det bästa sättet att undvika syfilis är att använda kondom.

Vad säger smittskyddslagen?

Om man misstänker att man har syfilis måste man testa sig enligt smittskyddslagen. Smittan spåras genom så kallad smittspårning. Man får då tillsammans med en läkare eller en kurator gå igenom vilka man har haft sex med. 

torsdag 28 maj 2015

Labraport- Ett litet ekosystem

Hypotes:
Jag tror man behöver syre, vatten, koldioxid för att burkens växter ska kunna leva. För burkens djur ska leva behövs det syre, mat, vatten. Utan syre kan de inte
andas. Utan mat kan de inte få energi. Vi kan inte leva utan vatten som man får energi av. 
Jag tror att vattnet kommer avdunsta, löven kommer vissna och att det kommer bildas mossa.

Syfte:
Man ska lära sig hur ett ekosystem fungerar och att lära sig vad man behöver för att leva.

Material:
en stor glasburk med tättslutande lock lecakulor
blomjord
växterLa
2-3 vissna blad 2-3 gråsuggor 2-3 daggmaskar etikett

Utförande:
  • Lägg lecakulor i en stor glasburk.
  • Fyll på med ca 5 cm jord över lecakulorna.
  • Plantera en eller ett par inomhusväxter i jorden.
  • Vattna lite så att jorden blir fuktig.
  • Lägg ett par vissna löv och slutligen dina djur i burken.
  • Sätt ett lufttätt lock på burken. Detta får aldrig öppnas innan försöket är färdigt.
  • Sätt en etikett på burken. På etiketten ska det stå vilket datum försöket startade, hur många djur som lades i burken och vilken burken tillhör.
  • Förvara burken på ett ljust ställe, men undvik direkt solsken så att det inte blir för varmt för växterna och djuren.

Resultat:







Slutsats:
Vattnets kretslopp fungerade i burken. Vattnet avdunstar och lägger sig på insidan av burken. Vattnets kretslopp i verkligheten är nästan likadant. Vattnet avdunstar och bildar vattenånga som i stigande luftströmmar tar med ångan upp till atmosfären. Där får den svalare temperaturen vattenångan att kondensera och bilda moln. När molnen blir för tunga faller de tillslut ner i form av nederbörd. Beroende på temperaturen blir det snö, regn eller hagel. Sedan börjar det om på nytt. 
Fotosyntesen fungerade inte bra i min burk. Min blomma vissnade väldigt fort. Men i Wilmas burk fungerade den bättre eftersom blomman vissnade efter flera veckor jämfört med min. 
Om syret inte skulle funnits i burken skulle djuren och växterna inte levt. Solljuset gjorde nog mycket i burken. Växterna levde längre och solen gjorde att vattnet kunde avdunsta i burken så att vattnets kretslopp fungerade. 
Jag tror att det är möjligt att det har möglat i burken eller kan det vara mossa.

Felkällor:
Alla har inte sett allting. Det kanske har suttit en etikett i vägen eller klister. Vågen kanske inte stämmer så den ger olika vikter på burken. Alla har inte lika stor burk, inte lika mycket vatten, jord, löv, djur och växter.

torsdag 23 april 2015

Labrapport- celler från rödlöken och tungan

Hypotes
Vi trodde att vi skulle se celler från både rödlöken och tungan.

Syfte
Man skulle öva på att studera celler i mikroskop.

Material
Mikroskop, objektglas, täckglas, vatten, rödlök, metylenblått, tandpetare, plastpimpet.

Utförande 1, rödlöken
1.Skär en tunn hinna från en rödlök.
2.Lägg en droppe vatten på ett objektglas med hjälp av en plastpimpet och lägg
den tunna rödlökshinnan på droppen.
3.Täck därefter hinnan och droppen med ett täckglas. 
4.Studera på lökhinnan genom ett mikroskop, vad ser du?

Utförande 2, tungan
Skrapa försiktigt på tungan med en tandpetare. 
Stryk ut saliven från tandpetaren på ett objektglas. 
Tillsätt en droppe metylenblått över saliven. 
Lägg ett täckglas på blandningen (saliven och metylenblått).
Lägg objektglaset med det andra i ett mikroskop och studera. 

Resultat
Som i hypotesen fick vi se celler från tungan och från rödlöken. Cellerna från tungan är mer utspridda och cellmembranet såg man inte så tydligt. Men cellerna på rödlöken är mer packade och man ser cellmembranet mycket tydligare.

Slutsats
Cellerna skills åt ganska mycket. Cellerna från rödlöken var mycket tydligare och enklare att se eftersom de satt i en vävnad. Cellerna från tungan satt inte i en vävnad utan simmade runt fritt. Det var svårt att se de, första gången hittade vi inga celler utan på tredje försöket såg vi en liten enstaka cell. 



måndag 20 april 2015

Ett ekosystem

Min Trädgård
Jag ska beskriva min trädgård i Skåne. Klimatet är skiftande, olika slags nederbörd och sol. I min trädgård finns olika slags kryp och djur. Myror, nyckelpigor, sniglar, spindlar, bin, larvar, getingar och olika slags fåglar som blåmes, domherre, skata och kråkor. Ibland finns det möss, igelkottar och grannens katt som kommer då och då. 
I min trädgård finns det öven olika växter. Gräs, päron och äppleträd, buskar och småblommor. 

Larver äter gräs, småfåglarna äter larver och småfåglarna äts av rovdjur. Rovdjuret är alltså toppkonsumenten.  


måndag 13 april 2015

Celler och bakterier

Celler

Allt som är levande har celler. Djurceller, människoceller och svampceller. 
Ordet biologi betyder ”läran om livet”.

Alla levande varelser;
- Består av celler
- Kan föröka sig
- Tar upp ämnen från omgivningen
- Ger ämnen till omgivningen
- Behöver energi
-Reagerar på sin omgivning

En robot, solen och vatten är inte levande. Solen, roboten och vattnet kan inte föröka sig och de består inte av celler. Insekter, människor, djur och rosen är exempel på levande varelser, dom med alla egenskaper. 

En levande varelse kallas organism. Den minsta delen som har liv kallas för cell och man behöver mikroskop för att kunna se de. 
Den minsta delen som har liv kallas cell och förökar sig genom delning.

Bakterier är ett exempel på en av de enklaste levande varelserna. De består av en enda cell. Amöban och toffeldjuret är också ett encelligt djur. Encelliga varelser består av en enda cell som klarar av allt.  

Större växter och djur består av flera celler som samarbetar. De kallas för flercelliga varelser.  I en människokropp innehåller ca 100 000 miljarder celler. 

Celler som liknar varandra och som har samma uppgift bildar en vävnad. I ett djur finns det t.ex muskelvävnad av muskelceller, nervvävnad av nervceller och benvävnad av skelettets benceller. Olika sorts vävnader bygger upp organ.

























Bakterier
En bakterie består av en enda cell och är mycket mindre än hos växter och djur. Bakterierna förökar sig genom att dela sig själva. Om det är lagom varmt och bakterierna har mat kan det dröja 20 minuter mellan delningarna. Vilket innebär att antalet bakterier fördubblas flera gånger varje timme och på en enda dag hinner det bli flera miljoner bakterier. Vissa bakterier kan orsaka sjukdomar medan andra är bra och nyttiga för oss.

Det finns olika former på bakterierna. Kocker är de som är som runda kulor. Ibland kan flera kulor sitta tillsammans i rader eller klumpar. Kocker orsakar halsfluss, lunginflammation och karies som är hål i tänderna. 

Baciller är en annan slags bakterie. Bacillerna liknar som är som små stavar. De kan orsaka kikhosta och stelkramp.

Den sista formen är spiraler och är spiralvridna bakterier som simmar med hjälp av trådar som liknar svansar. De kan orsaka kolera och magsår. 

Även om man är frisk så fins de ett stort antal bakterier på ens hud och i din kropp. Tillsammans väger dessa bakterier 2kg. De flesta finns i tarmen och lever på mat som kroppen inte använder. Vissa skyddar dig mot andra kanske farliga bakterier. I tarmen finns det bakterier som bildar vitaminer som är bra och nyttiga för en.


Om vi inte tvättar oss regelbundet luktar  man äckligt. Det beror på att bakterier bildar illaluktande ämnen som förökar sig i smuts och svett. Vissa bakterier bildar giftiga ämnen som kan göra oss sjuka. 

Vi tvättar händerna efter toalettbesök och innan vi lagar maten för att vi inte ska sprida bakterier i onödan. Men det är också viktigt att vi skyddar oss mot löss flugor sjuka råttor och andra djur som bär på bakterier som snabbt sprids. 
För att skydda mat kan vi bl.a salta, torka eller kyla mat som ska förvaras eftersom bakterier kan få matvaror att surna eller ruttna. Bakterierna inte trivs i kallt och torrt.  Vi steker och kokar maten och då dör bakterierna för att de inte överlever vid höga temperaturer. 

Det är skillnad på bakterier och Virus. Flera sjukdomar orsakas av virus men inte av bakterier. Virus är mycket mindre en bakterier. Virus är även beroende av bakterier eller celler för att kunna föröka sig. Om vi smittas med skadliga bakterier kan oftast kroppen bekämpa de med sitt immunförsvar. Om det inte hjälper kan man gå till doktorn och få antibiotika som t.ex penicillin. Men det är inte bra om man tar det för ofta. Då kan det bildas bakterier som tåler penicillinet. 

Alla höstlöv som samlas på marken i en skog tar nedbrytare hand om. Nedbrytare  är Svampar, många smådjur och bakterier. De använder löven som mat. 
När döda växter sönderdelas av nedbrytare brukar man säga att växterna förmultnar. När kött sönderdelas av bakterier säger man att köttet ruttnar.


Många blågröna bakterier finns i sjöar och ibland förökar de sig extra fort så att man ser de på vattenytan och det kallas vattenblomning. En kraftig vattenblomning kan bero på att vattnet är oförenat och då ska man inte bada. Man kan bli sjuk ifall man sväljer för många blågröna bakterier.