Vanlig celldelning
Alla celler förökar sig genom delning. Encelliga organismer blir fler till antalet medan flercelliga organismer får fler celler, växer och blir större. Kromosomerna som ligger i cellkärnan syns inte i större delen av en cells liv eftersom kromosomerna ligger huller om buller. Man kan först se dem i ett mikroskop innan en celldelning då DNA-molekylerna drar ihop sig. Två nya celler, kallade dotterceller bildas efter en celldelning. Kromosomerna måste fördubblas innan celldelningen för att få samma antal kromosomer som modercellen. Om en cell normalt har 46 kromosomer kommer den att ha 92 kromosomer innan delningen. Det som händer vid delningen är att 46 kromosomer går till varje dottercell. På så vis får de lika många kromosomer som modercellen.
Människan består av en enda cell när spermien smälter samman med en äggcell och under fosterutvecklingen och medan barnet växer delas cellerna väldigt mycket. Men hos en vuxen människa är det framförallt cellerna i huden, cellerna i tarmarnas väggar och de röda blodkropparna som delar sig. Man måste ersätta de celler som lossnat och dött.
I vissa vävnader blir cellerna större när vävnaden växer och dit hör t.ex skelettmusklerna till. Deras fibrer blir tjockare när du växer eller styrketränar.
Könscellerna
Förr trodde man att arvet fanns i blodet men numera vet vi att arvet överförs från föräldrar till barn med könscellerna alltså ägg och spermier och inte med blodet.
När spermier och ägg bildas gör de det genom celldelning, men en annorlunda celldelning. Denna celldelning kallas reduktionsdelning eftersom antalet kromosomer minskar, alltså reduceras. Det sker bara reduktionsdelningar i äggstockarna och i testiklarna där könscellerna bildas.
Hos en människa minskar antalet kromosomer från 46 till 23 vid en redaktionsdelning vilket innebär att människans könsceller har 23 kromosomer. När spermien och ägget sammansmälter blir det alltså 46 kromosomer, 23 kromosomer från mamma och 23 från pappa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar