Mänskliga rättigheter

8. Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en mellanstatlig organisation (t.ex. FN) när det gäller att nå ut och vara effektiv.

Röda korset är en organisation som drivs av frivilliga personer. En röda korstet- eller halvmånen organisation finns i 190 olika länder och jobbar för att förebygga katastrofer. De finns om katastrofen ändå inträffar och stannar kvar efteråt. Alltså är detta är frivilligorganisation som arbetar för mänskliga rättigheter men även en katastroforganisation. FN är en mellanstatlig organisation som bildades efter första världskriget där självständiga stater gått samman för att arbeta

för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Denna organisation jobbar för mänskliga rättigheter med deras deklaration om mänskliga rättigheter.

Jag skulle säga att de mellanstatliga organisationerna (FN) har oftast mer inflytelse och makt än frivilligorganisationer (Röda Korset). Det beror framförallt på att FN har mer makt i samhället och mer substans bakom det de kräver. Ett exempel är att de mellanstatliga organisationerna kan ingripa militärt utan att det ska se ut som att en militant grupp försöker ta över världen. Detta kan inte frivilligorganisationer göra på samma sätt och på grund av det så har FN det lättare för att få igenom det de vill. Dessutom är mellanstatliga oftast mer effektiva än frivilligorganisationer som måste få igenom det de vill med de medel dem har. Som jag nämnde ovan så är FN ett samarbete mellan flera olika självständiga stater och eftersom mäktiga stater ingår så får de väldigt mycket att säga till om. Alltså är en stor del av världens alla länder på samma sida om något och kan därför sammarbeta och arbeta för mänskliga rättigheter och få med fler länder i sin organisation. Frivilligorganisationer har inte samma inflytelse och påverkan som mellanstatliga har och kan därför inte sammarbeta med andra frivillig- eller mellanstatliga organisationer. Det finns däremot inget som hindrar de men man får inte lika mycken inflytande som frivilligorganisation än som en organisation som är backad av en grupp med mäktiga länder.

Frivilligorganisationer måste oftast arbeta hårt för att få in tillräckligt med resurser för att kunna göra det de vill. De måste även vara lockande och måste se till att göra sådant som andra vill ta del av även om det inte är effektivt. De behöver pengar, volontärer och saker. Medan de mellanstatliga organisationerna har mer resurser och behöver inte jobba på samma sätt som frivilliga. De får alltså bidrag av nationerna som är med i organisationen. Men det finns även delar som täcks av frivilliga bidrag hos flera mellanstatliga. Även frivilligorganisationer kan få bistånd från olika nationer. Ett exempel på det är att mycket av Sveriges bistånd för mänskliga rättigheter går till frivilligorganisationer.

De mellanstatliga får en fördel då de inte behöver bekosta reklam och kampanjer. Allt går istället till ändamålet och då kan de fokusera mer på vad som ger högst effekt vilket förstärker påverkan och i sin tur gör de mellanstatliga organisationerna lite mer effektiva. De har dessutom många nationer som skyddar det organisationen gör detta leder till att de blir en väldigt stark grupp i samhället och kan få mycket gjort och mindre länder har svårt att säga emot kraven från en mäktig organisation. Det finns även frivilligorganisationer som är stora och har samlat på sig makt i samhället men de har fortfarande inte lika mycket plats i samhället som de mellanstatliga har då de inte kan hota med lika mycket. Oftast är det flera olika parter involverade när mellanstatliga ska göra olika ärenden så att de kan uppnå mer med alla parterna och det är även enklare att specialisera sig i något. Däremot förekommer det fördelar med frivilligorganisationer då de kan rikta sig in på vad de tycker är mest problematiskt. FN måste upprätthålla en diplomati och kan inte göra vad som helst. I de mellanstatliga organisationerna reserveras pengarna vilket betyder att pengarna ska gå till något specifikt. Detta ger inte de mellanstatliga organisationerna lika mycket frihet som de frivilligorganisationerna.

Röda korset har det lättare när det gäller att nå ut då de kan arbeta med en specifik sak som de kan ägna alla sina resurser på. Då kan de se till att det blir fixat på ett bra sätt. FN kan inte vara lika djupgående i sitt arbete eftersom de ofta har många saker att fokusera på och måste hela tiden skifta då nya problem uppstår som de måste ta tag i. Det blir svårare att nå ut till alla och att finnas för alla drabbade som volontärer i röda korset kan göra då de kan nå platser som FN inte kan. Röda korset kan sedan förmedla FN och dela med sig av den information de har så att FN vet  vilka länder som t.ex bryter som de mänskliga rättigheterna så att FN i sin tur kan ingripa.

En annan sak som frivilligorganisationer har lättare för är att få ut civila personer då det ofta finns många volontärer som är passionerade och brinner för mänskliga rättigheter. Det är alltså enklare för privatpersoner men även för privatföretag att donera pengar, tid och prylar till organisationer som består av frivilliga personer. På så sätt når de lättare ut till omvärlden och hjälper till.

11. Hur kränks mänskliga rättigheter i diktaturer respektive demokratier? Besvara frågan genom att välja och jämföra två specifika länder, en diktatur och en demokrati.

Var du än bor, vilket land, vilken slags regering det är eller vilka lagar som finns kommer det alltid att finnas de som kränker de mänskliga rättigheterna. När man jämför länder som styrs i demokrati eller diktatur så är det oftast diktaturerna som går emot de mänskliga rättigheterna. Man kan visa detta på olika sätt och jag har valt att jämföra två olika länder, ett som styrs i demokrati och ett som styrs i diktatur. Jag ska jämföra Sverige med Nordkorea.

Det yttersta ansvaret för att de mänskliga rättigheterna ska följas i Sverige ligger på regeringen. Sverige är et demokratiskt land där mänskliga rättigheter respekteras men även kränks på olika sätt. Det finns alltså både människor och grupper vars handlingar strider emot de mänskliga rättigheterna. Jag skulle säga att det främsta är all rasism och att rasistiska partier har ökat sin aktivitet i Sverige som kränker de mänskliga rättigheter mest. Men även segregation, sexuellt våld, misshandel, homofobi osv. Detta strider mot flera olika artiklar men främst artikel två som lyder:

 ”Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.”

Alltså är alla människor berättigade till alla rättigheter och friheter utan åtskillnad av något slag. Man kränker denna rättighet genom att låta rasistiska partier ha påverkan på samhället. Partierna får fler människor att tycka att diskriminering är bra och acceptabelt. En annan sak som FN kritiserar Sverige för är att det blir allt färre utredningar om hatbrott och att hatbrottsenheter saknas. Sverige kritiseras även för att antalet kränkningar mot minoriteter ökar b.la genom att våld används mot heliga platser. Andra saken som FN ogillar och anser strider mot de mänskliga rättigheterna är att polisvåld i Sverige ökar samt att minderåriga häktas för lång tid. 

En annan sak som får Sverige att bryta mot mänskliga rättigheter, specifikt den tredje artikeln om att varje individ har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet, är i vissa fall där Sverige utvisat någon.

Nordkorea är en diktatur som bryter mot många mänskliga rättigheter trots att staten formellt heter Demokratiska folkrepubliken Korea. Nordkorea har endast ett parti och oavsett vem som röstas fram kommer att Kim Jong- un att styra över landet.

Det första som Nordkorea bryter mot är den första artikeln där det står att alla föds fria och med lika värde. Detta gäller inte alls i Nordkorea där kollar man på vilket familj man är född i. Det spelar stor roll för ens mänskliga värde. Om man är släkt med någon som har begått ett brott så kan även ens barn och barnbarn föras till ett arbetsläger trots att dem inte gjort något fel. De som föds i Nordkorea har nästintill ingen rätt till liv, frihet och personlig säkerhet då man blir straffad väldigt hårt men ens straff förs vidare i ens släkt. Det förekommer dödstraff och man har ingen rätt att lämna landet silket strider mot många av de mänskliga rättigheterna t.ex artikel 13. En annan viktig mänsklig rättighet som Nordkorea strider mot är yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Trots att de själva hävdar att de har det så ser de flesta detta som en lögn eftersom det råder en rätt så omfattande censur i Nordkorea. Bryter man mot det kan man hamna i fängelse eller bli straffad med döden. Man använder sig utav tortyr, oftast i form av skendränkningar då man ger någon inbildning av att de dränks och hänger folk upp och ner. Nordkorea använder sig även av tvångsaborter som även är ett annat sätt som kränker de mänskliga rättigheterna. Man tvingar nordkoreanska kvinnor att göra abort när fadern är från ett annat land än Nordkorea.

De mänskliga rättigheterna kränks mest i diktaturer och är oftast grövre. Alla kränkningar mot de mänskliga rättigheterna är oacceptabla men dem är värre i diktaturer. När man har en diktator så är det endas den personen som bestämmer det mesta och redan där har man brutit mot FN:s artikel 21 där det står att alla har rätt till att delta i sitt lands styre. Om man kollar på Nordkoreas sätt att strida mot mänskliga rättigheter är de väldigt brutala, där b.la dödsstraff, tortyr, ingen rätt till yttrandefrihet osv förekommer. I Sverige är det mer rasism och nedklankning på olika grupper. Man kan säga att diktaturers kränkningar av mänskliga rättigheterna är systematiska brott som handlar om att diktatorn ska leva i stor rikedom och ha makten över landet i hela sitt liv. Medan demokratiers kränkningar oftast handlar om enstaka fall där fel begås. Men även där gamla delar av ett system kvarstår i samhället som är diskriminerande eller hånande mot de som är olika än själv.

Medier s.45

1. Förklara vad medier är med egna ord. Ge exempel på några medier som du själv använder.

Medier finns i olika format som i nyhetspapper, på tv, radion, mobilen/ surfplattan eller i datorn. Det finns skillnader i de olika tv och radio kanaler. SVT:s kanaler och Sveriges radio ägs av Sveriges stat och de är opartiska. Men som tv3, kanal 5 osv ägs av sponsorer. Företag betalar tv3 för att kunna visa sin nya mascara på tv så att folk köper den och då får tv3 pengar och kan sända olika program.

Media finns överallt och man blir påverkad jämt, även om man inte vill. Du köper just den tandkrämen eftersom reklamen säger att just den tandkrämen är bra. Det företaget har sin reklam på olika kanaler och då ser du reklamen överallt. Alltså företag betalar olika kanaler för att de ska visa deras produkter i tv.

De flesta medier som jag använder är Instagram, Ask, Snapchat, Kik, tv, tidningar och radio.

2. Medierna kallas ibland för den tredje statsmakten. Vad menas med det?

Sveriges två andra statsmakter är riksdagen  och regeringen. Varför medierna kallas för den tredje statsmakten är för att de ska granska och vara kritiska. De kontrollerar olika företag, privata och offentliga. Medierna ska se till att företagen ska göra vad de ska och att ingen ska fuska. Detta kan leda till att företag stänger ner och personer avgår från jobben.

3. Vår press- och yttrandefrihet är en viktig del av vår grundlag. Ge tre argument för varför det är så.

Vi har ingen censur vilket innebär att man i Sverige får tycka och säga vad man vill så länge man inte kränker någon. Länder som har censur är ofta diktaturer där ledarna för landet vinklar och kollar igenom texter och inslag innan omvärlden får se. Om det står att ledaren gör något fel eller att man inte gillar ledaren så tar ledaren bort det eftersom han/hon tycker att det är bra med diktatur och vill övertyga alla andra att det är bra med diktatur.

Om man inte får säga och tycka vad man vill så är det som att inte ha en egen åsikt. 

Men man kan även inte säga vad man vill. Jag kan inte gå ut på torget och säga massa saker om ledaren. Det kan man bli straffad för.

4.Vad gör Allmänhetens Pressombudsman? Varför är det en viktig uppgift?

Förklara vad nyhetsvärdering är för något och hur det går till.

Pressombudsmannen tar emot anmälningar från folk som tycker att dem har blivit orättvist behandlade i medierna och granskar medierna. Detta är en viktig uppgift eftersom folket ska ha någon att vända sig till vilket blir Allmänhetens Pressombudsman.

6. Förklara vad nyhetsvärdering är för något och hur det går till.

Nyhetsvärdering är att utifrån olika kriterier bedöma och avgöra vilka nyheter som är så värdefulla att de bör få utrymme och placeras i en nyhetsrapportering av olika slag.

 7. Varför är det viktigt att det finns många olika tidningar och tv- och radiokanaler med olika ägare?

Man för olika sorters program att se. Om du tycker om vissa nyheter och program så finns det olika tidningar och olika tv och radio kanaler som visar just det du tycker om.  Nyheterna du ser på kan vara vinklade eftersom de olika avsändarna tycker olika saker. En tidning stödjer kanske socialdemokraterna, då skriver de positiva saker och socialdemokraterna men sämre om de andra partierna.

 8. Vad är public service-bolagens uppgift?

Public service ska vara oberoende av reklam. Överallt i Sverige ska public service-bolag vara reklamfria. En av public service-bolagens uppgift är att göra program, på svenska,  samiska eller med teckenspråk. De ska även göra nyheter och dokumentärer. 

Dessa bolag får sina pengar av tv-licens eller skatt vilket betyder att de inte behöver vara rädda för att förlora sponsorer vilket leder till att de är reklamfria. De svenska public service-bolagen är Sveriges Television(SVT), utbildningsradion(UR) och Sveriges Radio(SR).

10. Nämn några fördelar och några risker med internet.

Fördelarna är att man lätt kan söka upp saker och direkt få svar på din fråga. Man kan lätt kommunicera med olika människor vilket kan vara roligt. Men det finns många risker med att chatta med olika personer som man inte känner. Personen du snackar med kan påstå olika saker om sig själv som kanske inte ens är sant. Du kan falla för den personen och när du träffar personen så är den kanske 20 år äldre än dig. Personen du snackar med kan också få dig att göra olika saker som du egentligen inte är medveten om. 

Du kan också få tag på mycket information om människor och mänskor kan få tag på information om dig vilket kan både vara bra och dåligt.

11. Låt oss säga att du vill lägga upp ett roligt klipp på din blogg. Vad måste du tänka på innan du gör det? Använd följande begrepp i ditt svar: upphovsrätt, ansvarig utgivare, Creative Commons, netikett, fildelning.

Man måste först ha upphovsrätt. Upphovsrätt får du om du frågar personen som äger klippet om du får lägga upp videon. Om det klippet du lägger upp hetsar olika folkgrupper eller människor så  är det den ansvariga utgivaren som får straffet eftersom det är den personen som har spridit detta. Om du har äganderätt till klippet får du fildela klippet, men om du inte har äganderätt då är det straffbart att fildela. I flera fall har personer fått fängelsestraff för att ha fildelat filer som de inte ägde. 

Bilder, videor och mm som är CC (Creative Commons). De får man använda, fildela och ändra hur mycket och hur man vill. Man kan inte få straff för att ha tagit ett klipp som är CC. 

12. Reklam, PR och propaganda är alla olika former av påverkan, men vad är det för skillnad mellan dem?

Dessa tre saker finns för att man ska tycka något och självklart finns det en del skillnader. Flera företag använder reklam för att kunna sälja sina produkter. Reklamen säger bara bra saker om produkterna för att man ska tycka att ”wow, den saker vore bra att ha”.

PR har man för att skapa ett bra ryckte om saker. Ett företag kan säga att de ger bra löner eller att de inte testar på djur. 

Propaganda används av alla politiska partier och propaganda finns för att ändra eller förstärka folks känslor för någonting. De kan säga bra saker men glömma bort att säga de dåliga delarna.

Faktatext eller åsiktstext?

1. Läs de fem texterna. Fundera på om texten är en åsiktstext eller en faktatext. Motivera ditt svar
Text 1 är en faktatext den beskriver ren fakta och innehåller inte en åsikt.
Text 2 är en åsiktstext personen berättar om vad den tycker.
Text 3 är en åsiktstext den är skriven i jag form och
Text 4 är en faktatext den berättar bara fakta.
Text 5 är en faktatext för att den berättar hur hästarna har rymt. 

2. Utgå från en text som du tycker är en åsiktstext och välj ut tre ord ur texten som avslöjar att det är just en åsiktstext det är frågan om.
Jag, tycker, dåligt

3. Vilka krav ska man kunna ställa på en faktatext? Diskutera!
Information ska vara med, faktan ska stämma objektivt oberoende.

4. Får man skriva vad som helst i en åsiktstext? Ta reda på vad det står i grundlagen Tryckfrihetsförordningen och skriv ner tre saker som inte är okej att skriva i en tidning eller en blogg.
Man får inte skriva något mot rikets säkerhet, man får inte hota någon och man får inte förolämpa andra.

Civil Olydnad

1. Varför bordade Greenpeace fartyget Nordica?

En isbrytare var påväg till Finland för att bryta upp is så att Shell kunde provborra efter olja. Greenpeace menade att det fanns en risk för oljeutsläpp.

2. Förklara vad en aktivist är.

Man kämpar aktivt för något och man tjänar inga pengar.  Om man t.ex är emot testning på djur går man och kedjar fast sig utanför ingången så att ingen kommer in. Tillslut kommer polisen. 

3. Nämn tre exempel på vad aktivister har gjort som de själva har tyckt vara rätt.

Vissa aktivister protesterar mot feminismen eller mot sin ledare i landet. Men vissa kämpar för rasism. 

4. När är civil olydnad rätt? Rangordna följande aktioner utifrån hur rättfärdiga du tycker att de är. Motivera dina tre första val.

• Gömma papperslösa flyktingar.
• Hindra export av svenska vapen till krigförande land.
• Släppa ut djur från laboratorier som utför djurförsök.
• Sabotera fartyg som jagar val.
• Blockera transport av radioaktivt avfall från ett svenskt kärnkraftverk.

Lag och rätt

Lag och rätt

1.Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?

Man ska komma överens och ha ett fungerande samhälle. Man ska kunna straffa brottslingar, styra upp lekar, rollspel etc. man ska ha kontroll. Riktlinjer för hur man bör bete sig.

2.Hur går det till när nya lagar stiftas?

1. Propotion från regering / motioner från riksdagen
2. Propositioner / motioner meddelas av talmannen i kammaren 
3. utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad de tycker om förslaget
4. Partierna i rikstagen diskuterar i sina partigrupper om vad de tycker om förslaget
5. Riksdagen diskuterar och fattar beslut i kammaren om den nya lagen.
6. Regeringen får veta vad riksdagen i en riksdagsskrivelse, sedan ska regeringen se till att beslutet träder i kraft. 

3. Varför bryter man mot lagarna?

Det finns olika anledningar. Ibland kan det vara grupptryck. Men det kan även vara att man inte håller med lagarna så att man bryter mot lagen. Det kan också vara så att man får kickar av det.  Det kan även bero på arv och miljö. Man kan födas med vissa förmågor och ha bristande kontroll. 

Miljön kan också påverka en. Om man har det dåligt hemma, blir slagna och missbruk i hemmet.  Bostadsområdet kan också påverka. Om ekonomin är dålig och kan leda till att att man begår brott.  

Om man själv har blivit slagen är det troligt att man själv använder våld. Man kan även begå brott för att finansiera missbruk eller att ”få de saker man vill ha”. 

4.Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller.

Förundersökning

När ett brott har begåtts utreder polisen vad som hänt. Genom t.ex förhör, undersökning av brottsplatsen och teknisk utredning. Detta kallas förundersökning. Den leds av polis eller åklagare. Förundersökningar är alltid sekretessbelagda. Polisen eller åklagaren kan också besluta att förundersökningen ska läggas ner. Detta sker i de fall då det inte går att få fram tillräckligt med bevis om åtal.

Domstolen

Förundersökningarna kan leda till att åklagaren beslutar att åtala en person för brottet vilket kan innebära rättegång i tingsrätten. Med hjälp av utredningen kan domstolen pröva om åklagaren kan bevisa att den åtalade har begått just det brott som åklagaren påstår.  

Strafföreläggande

Vid mindre allvarliga brott kan åklagaren besluta att det ska vara strafföreläggande i stället för att åtala. Det innebär att åklagaren utan rättegång bestämmer att den misstänkte ska betala böter. En förutsättning är att den som misstänks för brottet har erkänt det. Strafföreläggande är vanligt vid trafikbrott, t.ex fortkörning.

Överläggning

Efter förhandlingen diskuterar domarna målet och bestämmer hur de ska döma. Detta kallas för överläggning. Varje domare har en röst och ingen utomstående har rätt att vara med vid överläggningen. Det som har sagts är hemlighet även efter att domstolen har meddelat sin dom. 

Tingsrättens dom

Domen grundas bara på det som kom fram under huvudförhandlingen som. Domen meddelas oftast vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som domen kommer att meddelas. I vissa fall avkunnar tingsrätten domen omedelbart efter sin överläggning. Domstolen skickar alltid ut domen per post till parterna.

5 a) Varför är huvudförhandlingen offentlig?

Huvudförhandling =rättegång

Man ska kunna se att det går tätt till, Man kan se att man kan ha en försvarsadvokat. Det ska vara tydligt med att personen har tackat nej. Släkt, anhöriga och  vänner till båda parter ska kunna komma och stötta.

5 b)Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?

Sexualbrott får man inte gå på eftersom det är ganska personligt. Tvistemål, Det finns undantag inom mord. Vittnet kan känna sig hotad av olika gäng om vill döda vittnet om man säger något. Mål där ungdomar och barn förekommer. Om det rör sig krigs rikets säkerhet

6. Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda med en dom?

Man kan överklaga domen till hovrätten eller högsta dimstolen. Högsta domstolen tar INTE upp alla mål. Bara om de kan bli prejudicerande eller är av speciellt intresse.  

Både parterna kan överklaga. Om en av parterna gör det  kan det bli en ny rättegång även om den andra parten inte vill det. 

7.Ge exempel på vad ett tvistemål är.

• Vårdnadstvist är vem som ska få vårdnaden om barnen
• Skilsmässa, vem får vad? 
• Arvstvist, vem ska få ärva vad?

8.Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott?

När ungdomar begår brott får de oftast åtalsunderlåtelse. Många ungdomar kan uppfatta detta som att slippa ett straff men man blir dömd och det registreras i straffregistret. Personen som blir dömd får straffrabatt mellan 15-20 år. Större rabatt ju yngre man är. Om man är under 15 kan man inte straffas utan få böter som de senare kan betalas eller kan föräldrarna betala. Om föräldrarna inte vill betala dras pengarna av ens konto när man börjar jobba. Om man är 15 och uppåt kan man få jobba på ungdomstjänst/samhällstjänst. Man kan även hamna på ungdomsvård och man får tillgång till utbildning/skola. Man är även inlåst. Man kan bli fosterhemsplacerad, barnet flyttas från problemen. Socialförvaltningen är alltid inkopplad under 18 år. Om man har begått grövre brott kan man hamna i ungdomsfärngelse.

9. Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.

Böter 

Man kan få böter om man parkerar bilen på fel plats, om man kör för snabbt som t.ex om det står att man ska köra 90 km/h och man kör 120km/h kan man få böter. När man får böter måste man betala för sitt straff.

Villkorlig dom

När den dömde inte får ett straff utan att den dömde hamnar i straffregistret eller belastningsregistret. Om den dömde begår ett till brott under två år så räknar domstolen även in det första brottet.

Skyddstillsyn

När den dömde inte sitter inne i fängelse utan är fri. Straffet gäller oftast i cirka 3 år och under det första året så är personen övervakad. Om personen skulle begå ett till brott under den här tiden när hen är övervakad döms den om till fängelsestraff.

Samhällstjänst

Villkorlig dom och skyddstillsyn kombineras ofta med samhällstjänst. Den dömde måste jobba ett antal timmar i samhället. Det kan vara att plocka skräp eller att rensa ogräs i en park. 

Fängelse

Fängelsestraff kan tidsmässigt utdelas från allt mellan två veckor och tio år. I vissa fall när brottet är grovt kan en person döma till livstids fängelse. Straffet blir då inte tidsbestämt.  En person som blivit livstidsdömd i Sverige kan en ansöka om att få sitt straff tidsbestämt först efter 10 år. Straffet kan då tidsbestämmas till minst 18 års fängelse.

10. Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?

Det finns brottsofferjour som man kan ringa till. Där får man samtalshjälp med psykolog, kontakt med psykolog, advokater, ersättningar, man kan få en läkare eller bli sjukskriven. Man kan också få vittnesstöd, tolkhjälp och högre sjukpenning. Sjukpenning kan bl.a innefatta karensdag, man får hela lönen.

11.Vilka är polisens uppgifter?

Polisens mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Utöver ingripandeverksamhet handlar en stor del av polisens uppgifter om brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande arbete kan vara både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Det kan vara att polisen finns på plats under en fotbollsmatch för att förhindra bråk, till att polisen samverkar med socialtjänsten för att minska ungdomsbrottsligheten. Mycket av polisens brottsförebyggande arbete är riktat mot ungdomar för att på ett tidigt stadium förhindra att de hamnar i brottslighet. Polisen behöver polisen ofta samarbeta med andra aktörer i samhället för att lyckas med att förebygga brott. De olika

aktörerna kan t.ex vara kommuner, landsting, företag och organisationer. När armbetet är anpassat efter lokala omständigheter och förutsättningar fungerar det bäst.

13.Är du för eller emot dödsstraff? Motivera ditt svar väl.

Jag är för dödsstraff. Jag tycker att det ska vara dödsstraff på våldtäkt och mord. Om man mördar 3 personer och uppåt eller våldtar en person ska man få dödsstraff. Jag tycker att det inte är rätt att göra såhär, jag tycker att inget brått är rätt att göra. Detta är inte som flera tolkar ”en hämnd”. Det är att visa personen att den har gjort fel men man kan även visa det på kortare tids fängelse men är det väldigt grovt ska man få dödsstraff. Man kan tycka att det är orättvist att man kan mörda 3 personer men om man våldtar en så åker man fast direkt. Men jag tycker att man ska ge en person en andra chans och om man inte kan ”låta bli” att döda en person så är det något fel på personen. Den dömda ska ha rätt till psykvård ifall det är något fel på någon. Men man kan inte bara säga att personen inte kommer göra om det, vilket man aldrig vet.

Med det vill jag säga att det ska finnas undantag. Ifall personen mår bättre efter några år efter behandlingar och om man har lyckats med att få personen på rätt väg ska den då kunna släppas fri och leva utanför fängelset. 

När det gäller våldtäkt anser jag att man ska ha dödsstraff om man har gjort det en gång. Den som har blivit utsatt mår dåligt och har kanske skador. Denna personen lider mer än vad den som mördats. Den mördades släkt är väldigt ledsna men den mördade lider inte lika mycket. Båda har blivit utsatta för något mot sin vilja vilket inte är okej. 

14. Förklara följande ord

1. Rättsstat- Ett land som har ett rättssystem där alla står lika för lagen.
2. Åklagare- Åtalar och försöker få den tilltalade dömd
3. Påföljd- straff
4. Försvarsadvokat- En advokat som biträder den tilltalade i ett brottmål
5. Gripa- arrestera
6. Domare- juridiskt utbildad de leder rättegången och har utslagsröst
7. Nämndeman- ej juridiskt utbildad, politiska partier utser företrädare . 
8. Anhålla- Man håller kvar den tilltalade i ett häkte tills rättegången sker.
9. Åtala- Man vill ha en rättegång för att få den tilltalade dömd. Den som väcker åtal är åklagaren.
10. Ed- Man svär på och lovar att följa. Jurister uttalar en ed om att alltid vara rättvisa under rättegången och att döma så rätt som möjligt.
11. Mened- Man ljuger i domstolen under rättegången. 
12. Häkta- Man blir häktad efter att man blivit anhållen och får alltså stanna i häktet.
13. Skyddstillsyn- Om man blir dömd till skyddstillsyn blir man övervakad under 1 år för att man inte ska begå brott och gå tillbaks till kriminalitet 
14. Villkorlig dom- Om man får en villkorlig dom får man en lite mindre dom än vad man egentligen skulle fått. Detta kan bero på att man är minderårig eller aldrig har begått ett brott tidigare.
15. Rättspsykiatrisk vård- Man får hjälp genom att prata med psykologer och på det sättet komma ur sin kriminella bana.
16. Civil olydnad- Man demonstrerar mot ett beslut av något slag. Det är ofta aktivister som gör detta för att stoppa något.
17. Huvudförhandling- En rättegång där det ska bestämmas om den misstänkta är skyldig och i sådana fall bestämma vilken eller vilka straff/ påföljder  personen ska få.