Film om 2060

Estrar laborationsrapport

Fruktdoft och blomdoft är kemi

Syfte:

Man lär sig att hantera och laborera med olika syror.

Material:

Propanol

koncentrerad svavelsyra

ättiksyra

vatten

brännare

bägare

nät

provrör

skyddsglasögon

trefot

Utförande:

1.Fyll en bägare till hälften med vatten och upphetta till nära kokning.

2. Ta på skyddsglasögon

3. Häll i cirka 1 cm propanol i ena provröret och cirka 1cm etanol i det andra provröret. 

4. Häll sedan i cirka 1cm ättiksyra i både provrören. 

5. Din lärare ska tillsätta cirka 1cm koncentrerad svavelsyra i båda provrören. Läraren ska göra detta eftersom koncentrerad svavelsyra är frätande.

6. Lägg i provrören i det varma vattnet och låt det stå i 5 minuter. 

7. Ta fram en petriskål och fyll den med ett tunt lager med vatten. Häll först i etanol blandningen i vattnet och lukta försiktigt på det. 

8.Fyll ännu en petriskål med ett tunt lager vatten. Häll sedan i propanol blandningen. Lukta försiktigt på det.

Resultat:

Etanol blandningen luktade väldigt starkt och luktade som salubrin. Propanol blandningen luktade lite svagare och påminde mycket om aceton.

Slutsats, källor, felkällor och förbättringar:

I både provrören reagerade med varandra pga värme. Vi la i koncentrerad svavelsyra för att påskynda själva processen och detta fungerade som en katalysator. En katalysator snabbar på processen för att skapa ämnena utan att förbruka sig själv.

Felkällorna kan vara att folk tar olika mängder av ämnena och det kan ge obalans åt processen. Alltså ska man tänka på att droppa i lika mycket av varje.

Vi fick arbeta med propanol istället för pentanol.

Testa dig och förklara&resonera sidan 106

9.1 Nämn fyra former av rent kol.

Diamant, nanorör, grafit och fullerener. 

9.2 Vilken sorts kol finns i stiften på blyertspennor?

Grafit.

9.3 Varför är diamant naturens hårdaste material?

Strukturen och starka bindningar mellan kolatomerna gör diamanten till naturens hårdaste ämne. 

9.4 Vad kallas den gren av kemin där kolföreningar studeras?

Organisk kemi.

9.5 Hur många bindningar har en kolatom?

Kolatomen har fyra bindningar.

9.6 Hur får växter de kolatomer de är uppbyggda av?

Genom koldioxiden i luften.

9.7 Hur får vi människor de kolatomer vi är uppbyggda av?

Genom växterna och djuren.  

9.8 Varifrån kommer kolatomerna som finns i bensin, plast och asfalt?

Från råolja.

9.9 Hur går torrdestillation av trä till?

Man eldar trä i ett rum utan syre. Detta leder till att träet inte börjar brinna. För att träet ska brinna krävs syre. Av detta får man träkol, tjära, ättiksyra och brännbara gaser.

9.10 Vad bildas när trä torrdestilleras?

Träkol, tjära, ättiksyra och brännbara gaser.

9.11 Ge exempel på vad aktivt kol används till.

Aktivt kol är renande och gör så att te.x bakterier fastnar på det. Man använder det om man tex fått matförgiftning. Man använder även det som luftrengöring. 

Förklara & resonera

9.12 Förklara varför de flesta ämnen är kolföreningar.

För att kol har fyra bindningar och binder lätt till andra ämnen. 

9.13 Hur kan du ibland vid matlagning märka att maten innehåller kol? 

Om man bränner maten så blir det svart. Det svarta betyder att det innehåller kol.

9.14 Förklara varför aktivt kol kan hjälpa mot förgiftning.

För att aktivt kol har många bindningar och kan därför ta upp giftet.

Kolväten

C3H8

CH4

C4H10

C5H12

C12H22O11

C2H6

NO- Seperationsnetoder/ Blandningar kan delas upp

Seperationsnetoder/ Blandningar kan delas upp

Uppgift:

Du får en blandning av jord, grus, vatten, salt och karamellfärg. Uppgiften är att dela upp de olika ämnena.

Syfte:

Visa att man på egen hand kan planera och utföra försök. Skriva laborationsrapport.  Söka och hämta information.  Lära sig om de olika separationsmetoderna.

Hypotes:

Jag tror att det inte kommer att funka för att det finns två flytande ämnen som blandas ihop med andra torra  ämnen.  Ämnena kommer efterhand att flyta eller sjunka till botten då kommer det att bli svårt att dela upp ämnena. 

Material:

Grus, jord, vatten, karamellfärg, salt, filtrar, trattar, kolpuder, petriskål,  e-kolvar, skedar.

Utförande:

• Vi började med att sila hela blandningen och det som var kvar var jorden och grusen.  Vi satte det i en skål och lät det torka. Vi tog sedan en mindre sil och silade en gång till och då fick vi jord och sand. 

• Resten som var kvar filtrerade vi det genom att lägga kolpuder i tratten och hällde försiktigt ner blandningen. Då fick vi fram rent vatten. 

• Sedan tog vi lite av blandningen och hällde i en periskål och lät det stå i en vecka. Då avdunstade vattnet och det som var kvar var saltkristallen och karamellfärg.

Resultat:
Vi lyckades att separera jorden och gruset. 

Vi lyckades med att separera vattnet. 

Vi lyckades nästan med att separera saltet och karamellfärgen. 

  

Slutsats:

Min hypotes stämde inte för att jag trodde att det inte skulle funka men det funkade. 

Vi separerade nästan allt men det som vi inte fick till var att separera saltet från karamellfärgen.  

Jag tyckte att det var lagom svårt, det var inte lätt att  komma på hur man skulle göra. 

Det vi har kunnat gör bättre är att vi kan ha hällt det "rena" vattnet i en petriskål och då skulle vi ha fått nästan färglösa saltkristaller. 

Mitt grundämne- Uran

Uran

Uran är det tyngsta av de alla naturliga grundämnen. Uran är en giftig metall som är radioaktiv.  Uran har atomnumret 92. Uranets smältpunkt är 1132,4 °C och kokpunkten är 3818 °C. Uran är radioaktivt och uranets kemiska tecken är U. Uran upptäcktes av den tyske Martin Heinrich Klaproth år 1789.  Uran används mest som bränsle i kärnkraftverk och i kärnvapen. Men med sin gula färg används den som pigment vid framställning av färg. Men har även används när man tillverkar glas.

No lab. - Smälta is koka vatten

NO labb- smälta is koka vatten.

Uppgift: 

Smält isbitar, koka vatten

Syfte:

Träna på att laborera och använda brännare. Lära sig om de tre aggergationstillstånden d.v.s fast-flytande-gas. 

Material:

• trefot
• termometer 
• glasstav
• brännare
• tidtagare
• glasbägare
• nät
• Isbitar

Utförande: 

• Sätt all utrustning enligt bilden.
• Lägg i isbitar, termometern och glasstaven i bägaren.
• Kör igång brännaren.
• Var redo med tidtagaren och kolla temperaturen varannan minut!

Hypotes:

Isen smälter när temperaturen är vid 0°C.

Vattnet kokar runt 100°C

Resultat: 

Slutresultat:

  

Isens smältpunkt var vid 30 °C.

Vattnets kokpunk var vid 93°C

Man brukar säga att koktemperaturen är 100°C. Men det är faktiskt innan 100°C. Men det som är 100°C är bubblorna. Det som finns i bubblorna är vattenånga. Eftersom allt flytande vatten inte har samma temperatur. Brännaren bara bränner på mitten. Det är samma med isen som är i fast form. Den smälter först på utsidan och sedan går det mot mitten.