Laborationsrapport: Ta fram DNA ur en kiwifrukt

Laborationsrapport 9/11- 16

Laborationspartner: Victor Sturesson

Uppgift: Du ska ta fram ett rent DNA från cellerna i en kiwi.

Syfte: Syftet med denna laboration är att se hur ett DNA ser ut samt hur man får fram DNA:t ut kiwin. Man skulle även lära sig att hantera ett mikroskop.

Hypotes: Jag tror att vi kommer få fram DNA ur kiwifrukten eftersom kiwin är en levande organism. Jag tror att DNA kommer att likna en repstege vriden i spiral.

Material: 

Sked.

Spatel.

Tandpetare.

Tratt.

3g salt (NaCI)

Filtreringspapper.

Pipett

Objektglas.

Täckglas.

10ml mätcylinder . 

100ml mätcylinder .

2 st bägare som är 200 cm3. 

1 bägare som är 80 cm3. 

Kiwifrukt. 

Iskall T - röd, 95-procentig denaturerad etanol.

Diskmedel. 

Mikroskop. 

Vatten (H2O). 

Riskbedömning: Rödsprit är mycket brandfarligt och irriterande. En risk för brand skulle uppkommit ifall det hade funnits gnistor eller en varm yta i laborationssalen. Man får extremt torr hud eller hudsprickor ifall man råkar få T-röd på huden. Ifall T-röd skulle kommit i kontakt med ögonen skulle det svidit och gett en rodnad. Ifall man tuggar tuggummi kan man få de giftiga ångorna i sig.

Bortsett från T-röd är laborationen ofarlig. Men för att minska riskerna är det bra att sätta upp sitt hår ifall det är långt, ha på sig förkläde och skyddsglasögon och spotta ut sitt tuggummi innan man går in i salen.

Utförande:

1. Gröp ur innehållet ur kiwin och mosa det så mycket som möjligt i en bägare med hjälp av en sked.
2. För att iordningställa utspätt diskmedel använder man sig av en cylinder för att få exakt mängd av diskmedel och vatten. Ta först 10cm3 diskmedel och blanda sedan tillsammans med kallt vatten till volymen 100cm3. Blanda runt.
3. Häll sedan det utspädda diskmedlet som ett täcke över kiwin så den var helt täckt.
4. Tillsätt ca 3g koksalt (NaCI) och blanda väl.
5. Använd en tratt och filtreringspapper samt en liten ren bägare. Filtrera ovanstående blandning.
6. När du har fått tillräckligt med filtrat ska du avmäta filtratets volym och hälla i lika mycket iskall T-röd. Använd dig av en pipett och låt T- röden sakta rinna utmed bägarens kant så att den skiktar sig över kiwifiltratet.
7. Efter en liten stund ser du ett mjölkvitt DNA växa fram i gränsskiktet mellan alkoholen och filtratet.
8. Med hjälp av en tandpetare eller spatel ska du långsamt och försiktigt dra upp DNA ur bägaren.
9. Lägg det försiktigt på ett objektglas och lägg sedan över ett täckglas. Studera DNA:t med hjälp av ett mikroskop.

Resultat: Jag och min laborationspartner fick inte fram ett DNA. Det kan bero på att vi missförstod instruktionerna och hade för lite kiwifrukt samt för lite salt. En punkt som vi missade var att man skulle ha lika mycket T-röd som kiwiblandningen och vi filtrerade T-röden som vi lät rinna rakt ner i filtratet. Vi gjorde dessutom om den men med samma kiwiblandning fast vi lät T-röden långsamt rinna ner över kiwiblandningen och denna gången hade vi samma mängd T-röd som filtratet. Dock lika mycket salt och kiwi vilket kan vara anledningen att vi inte fick fram det. 

På första bilden häller vi ner kiwiblandningen i tratten med filtreringpappret.
På den andra bilden låter vi det rinna ner i bägaren.
På den tredje bilden ser ni när vi låter T-röden rinna igenom
filtreringspappret och trattens öppning.

Slutsats: Min hypotes stämde inte med vårt resultat men den stämde överens med de andras resultat i klassen. Vi fick inte fram något DNA för att vi hade för lite av vissa ämnen och pågrund av misstolkningar av uppgiften. De andra fick alltså fram DNA:t som liknade böjda streck.

Ifall vi skulle fått fram ett DNA skulle de bero på att diskmedlet innehåller ämnen som löser upp fett. I och med att alla levande organismer innehåller innehåller DNA löser diskmedlet upp fettet och det gör att membranet löser upp cellkärnan där DNA:t finns. För att DNA:t inte ska vara lösligt använder vi oss av så kall T-röd som möjligt. Ifall T-röden var varmare hade DNA:t haft en möjlighet att lösa sig i den. Dessutom mosar man kiwin som gör det lättare för cellerna att spridas och enklare för oss att komma åt dem.

Felkällor: Vår våg fungerade inte så vi fick inte den exakta mängden av salt och det finns en ganska stor risk för felmarginal gällande mängden av diskmedel och T-röd. De olika inställningarna på mikroskåpet fungerade inte vilket gjorde det svårare för oss, då man inte kunde se DNA:t så bra. För att kunna förbättra själva laborationen kunde man fått flera andra frukter som exempelvis en banan, en kiwi och ett äpple och sedan se ifall alla levande organismer hade DNA och även jämföra dess DNA. Ifall vi hade gjort på det viset hade de grupperna som misslyckades fått ännu en chans och göra rätt.