Geografi s. 54

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

Förnybara resurser är dem resurser som är förnybara och aldrig tar slut som t.ex vindkraftverk, vattenkraftverk och solenergi. Dessa resurser är mestadels naturvänlinga och användbara sålänge solen skiner, vinden viner och vattnet forsar. De ändliga naturresurserna är sådana som exempelvis olja, kol och uran. Oljan pumpas upp ur marken och den finns inte oändligt med olja, kol bryter man upp från berget och detsamma gör man med uran. Kol har utsläpp som påverkar växthuseffekten negativt med tanke på att förbränningen av kol är stor orsak till koldioxidutsläpp. Oljan kan läcka ut i haven och döda massvis med fiskar och andra växter & djur som lever i havet. Dessutom släpper bilarna ut avgaser som bidrar till växthuseffekten. Uran använder man i kärnkraftverk och det blir en farlig radioaktiv strålning som man oftast lägger i stora tunnor och borrar ner i berg.

4. a) Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Vad vi menar med ordet ”hållbar utveckling” är att dem behov vi utgör idag skall inte riskera framtidens behov. Man ska inte tänka egoistiskt utan man ska tänka på hur det du gör påverkar framtiden. Man ska långsiktigt bevara vattnens, jordens och övriga ekosystemens produktionsförmåga. Man ska även minska den negativa påverkan på människors hälsa och på naturen.

b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra. 

Man kan säga att en hållbar utveckling har flera perspektiv, rättare sagt tre perspektiv. Ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Den ekologiska hållbarheten innebär att man ska ha hänsyn till naturmiljön. Såsom att i svenska skogar skyddas de områdena där sällsynta arter av växter, djur, lavar och svampar finns. I dessa skogar får man inte bedriva modernt skogsbruk.

Den ekonomiska hållbarheten handlar om att hushålla med resurser på lång sikt. Alltså ska inte en ökning av ekonomiska tillgångar bekosta en minskning i naturkapital eller social kapital.

Det tredje och sista perspektivet är den sociala hållbarheten. Den handlar om att bygga ett jämställt, långsiktigt och stabilt samhälle där mänskliga behöv som bra mat, bostäder, trygga miljöer och möjlighet till utbildning uppfylls. Detta är en viktig målsättning runt om i världen och genom att arbeta för en ökad social och ekonomisk trygghet öler även möjligheterna för en ekologiskt hållbar framtid. Dock kan dessa tre perspektiven ofta komma i konflikt med varandra. Tänk dig att man vill spara en svenska naturskog från avverkning för att se tull att livsmiljön för vissa insekter och lavar bevaras. Detta innebär skogsägaren inte kan avverka där och går miste om inkomster. Detta kan vara ekonomiskt positivt för att en hel del av dem bevarade insekterna lever på andra insektsarter och skadedjur. Socialt kan detta vara problematiskt för att om skogen inte kan avverkas försvinner det arbetstillfällen. Å andra sidan kan denna gammelskog bli ett naturreservat som lockar turister. Alltså finns det många olika saker att ta hänsyn till när beslut om våra framtida resurser ska tas.

5. a) Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Naturresurserna här på jorden utnyttjas av jordens befolkning mer än någonsin tidigare. Det är som att vårt sätt att leva på lämnar olika stora avtryck i naturen och för att få ett ungefärligt mått på hur mycket natur som behövs för att en människa ska kunna överleva i form av mat, bostad, kläder m.m används begreppet ekologiskt fotavtryck. Detta är ett sätt att visa hur mycket av jordens resurser vi använder oss av, att försöka förklara hur mycket av naturresurserna vårt sätt att leva på kräver och att påminna om att dessa naturresurser är begränsade. Storleken på den ytan som behövs för att utrusta befolkningen i ett land (eller en enskild människa i landet) med mat, bostad, transporter och bränsle samt för att ta hand om avfall och utsläpp kallas alltså för det ekologiska fotavtrycket.

Vi behöver minska det ekologiska fotavtrycket men vi måste även a hänsyn till den ojämlika situationen som värdens länder befinner sig i. Som i exempelvis Sverige som räknas bland dem rikaste länderna, har störst fotavtryck. För att bibehålla livskvalitén och hälsan men samtidigt se till att fotavtrycken minskar är det hög tid för oss för oss att utveckla en smartare förbrukning. Några exempel på detta är då bättre isolering i bostäder men även att utveckla fordon som drivs med el och biobränslen. De rika länderna har redan nått sitt välstånd. Det har inte dem fattiga länderna gjord och deras utmaning är att hitta ett smartare sätt att utvecklas. Dessutom ska människorna i de fattigare länderna öka fotavtrycken för en bättre levnadsstandard. Detta är ett rättvisekrav i en ojämlik värld.  Vi ”räknar” i jordklot för att det är enklare att visa 

b) Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

Det ekologiska fotavtrycket får man fram genom att räkna fram hur mycket bördig mark det finns i hela världen, alltså den mark som är produktiv. Man räknar ut det i hektar och delar sedan med antalet människor i världen. Det finns ungefär 7,5 människor i världen och då blir det ca 2,3 hektar per person. Egentligen ska vi bara använda 1,6 hektar för att det ska gå runt och lite till. Detta innebär att vi som bor i dem rikare länderna ska dra ner på vår användning av naturen medan folket i dem fattigare länderna ska använda mer.

c) En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Allt vi gör påverkar det ekologiska fotavtrycket. Detta innebär bl.a att den maten eller de kläderna vi köper påverkar världen. Låt oss säga att den tröjan jag bär är tillverkad i Bangladesh. Vad har det för konsekvenser i andra länder? Jo, dem flesta T-shirts är gjorda på bomull och bomull odlas på enorma fält där t.ex mat kunde odlas istället för bomull. Bomull kräver oändligt mycket vatten vilket tyder på onödigt slösande på vatten som folket i landet skulle kunna dricka. Bomullen ska plockas utav arbetare och här förekommer även barnarbete och arbetstimmar mellan 10-12 timmar. När bomullen är plockad ska den transporteras till fabriken. I fabriken förekommer det också barnarbeten, trånga arbetsplatser och långa arbetstimmar.  När man framställer den tröjan jag har på mig används mycket kemikalier för att få fram den färgen tröjan ska ha. Arbetarna andas in dessa farliga kemikalier och vissa blir även förgiftade. Arbetarna får lite betalt för dessa långa dagar och hårda arbetsmiljöer. Å andra sidan är det dyrt att rensa fabrikernas utsläpp såsom kemikalier vilket oftast resulterar i att dem släpps ut i sjöar, hav eller åar. Detta betyder att man förgiftar vattnet och djur som bor i vattnet eller djur & människor som dricker vattnet.

Denna tröjan ska sys och transporteras till Sverige och sedan ut i alla butiker. Detta innebär ännu mer utsläpp. Detta ger en negativ påverkan på vår natur och växthuseffekten. Växthuseffekten innebär att den del av värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären istället för att stråla ut i rymden. Jorden blir alltså varmare vilket innebär att isar smälter vilket påverkar isbjörnarna. Detta innebär en risk för att den isen isbjörnar lever på försvinner. Då försvinner också jordens största landlevande rovdjur. Inte nog med att isen smälter och isbjörnarna saknar hem tyder detta på en enorm höjning på vattennivån. Detta innebär att länder och städer som ligger vid/i havet kan försvinna om några 100 år. Detta betyder att befolkningen, industrier, djur och natur men självklart landmassa försvinner och minskar. Haven kommer att bli varmare och surare vilket innebär att korallrev drabbas rejält. Fiskarna simmar mot polerna och haven förväntas bli invaderade med ny arter medan haven i tropikerna förväntas uppleva en h8ög lokal utrotningstakt.

Marken blir varmare vilket leder till torka och i dem länder där man odlar mat på fält där det redan är torka blir det ännu svårare att få födan att växa. Man förlorar alltså köpare vilket leder till att man inte kan försörja sig själv och sin familj. Det kan uppstå torka och då kan man inte vattna det man odlar men även människor och djur dör av torka. 

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

Förnybara energikällor är dem källor där dess drivkraft är något förnybart som exempelvis vatten, vind och sol. Alltså får vi energi på ett naturvänligt sätt och på ett sätt som är bra för oss. 

Vindkraftverk är en av dem energikällorna som är förnybara och som man vill ha fler av. Vindkraften släpper inte ut några växthusgaser och bidrar inte till växthuseffekten. Dessutom har vindkraften har inga bränslekostnader. Dock så låter vindkraften bullrigt vilket påverkar ekosystemet men å andra sidan finns det sådana som inte låter så mycket, men det finns bara få av de. Ännu en negativ sak med vindkraftverken är att dem är beroende av vind och om det inte blåser så produceras ingen elektricitet. Vattenkraftverken har även nackdelar såsom att ekosystemet rubbas då man förstör för fiskbestånden som lever där. Men vattenkrafverken är stora och har dyra investeringar. Men vattenkraft är en förnybar energikälla som är grön vilket innebär att den inte släpper ut några växthusgaser och bidrar alltså inte till växthuseffekten. Vattenkraft är en mycket effektiv energikälla som kan ha en verkningsgrad upp emot 90%.

De icke förnybara energikällorna bör minska för att den är tillfällig och kommer då att försvinna. Dem är inte heller miljövänliga och släpper ut mycket växthusgaser. Kärnkraft och kolkraft är exempel på icke förnybara energikällor. Under kärnkraftens hela livscykel har den långa koldioxidutsläpp men bidrar inte så mycket till växthuseffekten. Kärnkraftverken skapar mycket radioaktivt avfall som man gräver mer i berggrunden i stora lådor. Avfallet är radioaktivt i tusentals år och man vet inte om dessa lådor håller. Om lådorna börjar läcka radioaktiva ämnen är det inte bra. En annan negativ sak med kärnkraft är att kraftverken är stora och väldigt komplicerade. Från den ekonomiska synvinkeln är detta inte bra eftersom att det kostar väldigt mycket att bygga dem. Men varför har man då kvar kärnkraftverk? Jo för att kärnkraftverk skapar väldigt stora mängder energi. Tillskillnad från kärnkraftverken är kolkraftverken är relativt billiga och dessutom finns det kol i stora mängder. Man kan bryta det i stor skala på många ställen på jorden och det finns så mycket att det kommer att dröja mer än 200 år innan allt kol är uppgrävt. Det finns även negativa saker med kolkraft och det är bl.a att kolkraft bidrar enormt mycket till växthuseffekten. Det är även så att många kolgruvor är dagbrott och dessa dagbrott gör stora och fula ärr i naturen.

8. a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Solenergi är en grön energikälla vilket innebär att den är förnybar till skillnad från t.ex kol. Solpanelerna släpper inte ut några farliga och miljöpåverkande gaser och har inget störande ljud. Dessutom är solceller i princip underhållsfria förutom om löv eller något liknande landar på solcellerna men då är det bara att borsta bort det. Ännu en positiv sak med solenergi är att man själv producerar sin el och om cellerna skapar överskott av energi kan man sälja vidare den till elbolag. Alltså är solceller inget större problem för omgivningen.

Vattenkraftverk är en energikälla som är förnybar och vi kommer att kunna använda oss av den så läge solen skiner. Hav och andra olika vattendrag värms upp eftersom att solen skiner vilket gör att vattnet förångas för att sedan falla tillbaka i bäckar, åar och hav. Dessa mynnar oftast ut i en fors eller å. Vattenkraft kräver en bra fallhöjd och det har forsar och dessa finns oftast i Norrland. Vi kan alltså använda oss av vattenkraft för alltid om solen inte släcks och om fallhöjden förblir den samma i forsarna.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

En stor nackdel med solenergi är att det är väldigt dyrt i början vilket beror på att det tar lång tid innan det lönar sig då solpaneler är dyra. Det är även så att solpaneler endast producerar energi när det är ljust ute men producerar runt sju gånger mer under sommaren än under vintern för att solen är uppe en längre tid under sommaren. Detta gör att produktionen står still under natten och under vintern går det inte att bara ha solenergi då man behöver en annan energikälla.

En av de största nackdelarna med vattenkraft är att det lätt blir översvämningar i dammarna och det finns en stor risk för att värdefulla områden dränks. Men för att bevara den svenska naturen har riksdagen bestämt att vissa älvar inte får göras till vattenverk. En annan nackdel är att fiskar och andra organismer kan dö då älvarna nedanför dammarna lätt torkar ut.

c) Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

Geografiska förutsättningar

Solenergi- För solenergin finns det många bra geografiska förutsättningar. I länder med många soltimmar alltså runt ekvatorn där solen lyser i princip året om skulle man kunna utvinna väldigt mycket energi med hjälp av solceller. 

Vattenkraftverk- Goda geografiska förutsättningar för vattenkraftverk är i länder där det finns många forsar, stor fallhöjd och mycket nederbörd. Norge är ett exempel på ett land där detta finns och där står vattenkraften för hela 99% av landets energiproduktion. I länder som exempelvis Danmark är förutsättningarna dåliga då det inte finns så många forsar och stora fallhöjder. Istället så använder man sig av vindkraftverk som har bra geografiska förutsättningar i Danmark där det är mycket vind vid kusten. 

Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)

Solenergi-  Man måste först köpa solfångare eller solceller för att kunna utvinna solenergi och länder med många soltimmar har en befolkning där människor inte har råd med detta. Man måste köpa mat och andra saker för att kunna överleva. Alltså måste ledarna i dessa länderna göra något slags beslut om att man ska prioritera solenergi då dem kan stödja de fattiga personerna. Här i Sverige har nog dem flesta personerna råd med solceller eller solenergi om man veklingen försöker och sparar men här kan man inte utvinna så mycket energi i och med att solen inte skiner så mycket.

Vattenkraftverk- Det är väldigt dyrt att bygga vattenkraftverk men det lönar sig i längden och eftersom det är så pass miljövänligt som det är så tillkommer inte heller några kostnader för utsläpp. Dock tillkommer det oftast underhållningskostnader som man måste räkna med för att kunna hålla verket i bruk. Det är inte så att du själv bygger ett vattenkraft eftersom att det är så dyrt men det är även så att staten tar dessa besluten. Man vill bevara den naturen som finns krig älvarna och detta gör så att man inte bygger vattenkraftverk var som helst. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv har vattenkraftverk en lång livslängd

Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa

Solenergi- I och med att solenergi är en grön energikälla innebär detta att det inte ger några större negativa effekter på miljön. Dock så är solceller/paneler bra för miljön då det inte förekommer några utsläpp och det påverkar inte djuren alls. Däremot måste man ha en annan energikälla och solenergin för att det ska funka på vintern och då kan man välja naturvänlig energi.

Vattenkraft- Vattenkraftverken är bra för miljön på så sätt att den inte släpper ut några miljöpåverkande utsläpp. Dessutom är energiproduktionen stabil till skillnad från andra energikällor såsom vindkraften. Vattenkraftverken är inte beroende av bränslen. Vattenkraft innebär stora förändringar i landskapen vilket är en enorm konsekvens för miljön för att ekosystem i vattnet kan rubbas. Dessutom kan turbinerna avge ett lågfrekvent ljud som stör människor och djur och dessutom kostar det mycket pengar för att bygga ett vattenkraftverk.

Mängden energi som kan utvinnas

Solenergi- Av solpaneler kan man utvinna otroligt mycket energi men endast om solen lyser dock så kan man inte spara den energin som man inte använder just den dagen till exempelvis vintern då solen kanske inte alls lyser. Man jobbar på att få fram ett sätt där man kan spara energin. Jag tror att flera människor skulle använt sig av solpaneler ifall man hade uppfunnit något sådant.

Vattenkraftverk- I vissa länder som exempelvis Norge, där det finns många forsar, stor fallhöjd och tillräckligt med nederbörd står vattenkraft för en stor del av landets elproduktion. I de svenska vattenkraftverken produceras det med genomsnittlig vattentillrinning ca 65 terawattimmar årligen.

Aktörer som motarbetar förändringen

Det är oftast elbolag som framställer sin energi med ändliga naturresurser som olja och kol som motarbetar förändringen mot en hållbar utveckling där man istället för ändliga naturresurser använder sig av förnybara energikällor som är bra för miljön. När folk börjar framställa sin energi med t.ex solpaneler känner dessa bolag sig hotade. Men det kan även finnas politiska anledningar till att folk inte vill tänka ekologiskt hållbart. Det är så att man är rädd att mista relationer med andra länder. Ett exempel på detta är att USA:s nya president, Donald Trump förbjöd flera muslimska länder att vistas i USA men inte Saudiarabien. Detta kan ha med att han inte vill förlora relationen med Saudiarabien som är ett land som pumpar upp mycket olja. Å andra sidan är det så att många människor skulle mista jobb om man börjar minska energitillverkningen av ändliga naturresurser.

Vem som bär ansvaret för förändringen

Man kan säga att det är båda är samhället men även den enskilda individen som bär detta ansvar för förändring. Staten kan styra mycket såsom att ge bidrag eller liknande saker. Men det handlar mycket om egna val. En människa med fast inkomst varje månad kan göra fler val än en fattig människa som måsta tänka på att försörja sig och/eller sin familj. Det är så att vi människor som bor i I-länder har en slags skyldighet till att göra smarta och bra val. Det är även så att vi barn i Sverige har skyldighet att gå i skola vilket innebär att vi lär oss om detta. Alltså ska även vi göra dessa smarta val i framtiden. Tillskillnad från dem i u-länderna har dem ingen skolplikt och vissa är analfabeter. Detta bidrar till att kunskapen om ekologiskt tänkande är låg. Då är det väldigt viktigt att vi människor i i-länder tänker till.

d) Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.

För att alla ska välja förnybara energikällor ska det bli ekonomiskt möjligt och det går. Man kan sänka skatterna på miljövänliga val vilket är bra för att när det blir konkurrens mellan olika företag som satsar på energisnåla produkter. Priset sänks samtidigt som utvecklingen går snabbare. Jag tycker att man måste fatta politiska beslut som kommer gynna den hållbara utvecklingens utveckling. Fö att minska utsläppen kan man förbjuda dieseldrivna bilar. Man skulle då få renare luft och människor skulle blivit friskare och inte dött i förtid på grund av den förorenade luften.