1.Välj länder
Börja med att välja två länder ni tycker verkar intressanta att jämföra. Det ska vara två länder som ni tror skiljer sig åt i bland annat ekonomisk utveckling.
Jag väljer Norge och Etiopien.
2.Geografiska fakta
Lär er mer om länderna genom att ta reda på ”geografiska fakta” som geografiskt läge, areal, klimat och växtlighet, folkmängd och befolkningstäthet.
Norge
Geografiskt läge: Ett land i Europa och gränsar till Sverige.
Areal:324000(3/4x Sverige)
Folkmängd: 5 142 8422
Folktäthet:14inv. /km2
Klimat: Det mesta av Norge är bergsklimat eller kustklimat. Men det är även inlandsklimat längst gränsen mot Sverige.
Växtlighet: Barrskog, tundra, kalfjäll, lövskog och blandad barr.och lövskog.
Etiopien
Geografiskt läge: Landet ligger på vad som ofta kallas Afrikas horn och gränsar till Somalia, Eritrea, Sydsudan och Kenya.
Areal: 1 104000 km2 (1/10x Sverige).
Folkmängd: 98 942 102
Folktäthet: 63 inv./km2
Klimat: Subtropiskt klimat, stäppklimat och savannklimat.
Växtlighet: Gles tropisk skog, busk- och grässtäpp.
3.Befolkningsdata
I kapitlet ”Världens befolkning” har ni läst att data om en befolknings uppbyggnad och förändring skiljer sig mycket åt mellan rika och fattiga länder. Jämför till exempel följande storheter:
Födelsetal
Norge: 12 per 1000 invånare
Etiopien: 33 per 1000 invånare
Dödstal
Norge: 8 per 1000 invånare
Etiopien: 8 per 1000 invånare
Spädbarnsdödlighet
Norge: 2 av 1000 levande födda
Etiopien: 44 av 1000 levande födda
Naturlig folkökning
Norge: 1,3%
Etiopien: 2,6%
Befolkningspyramid
Norge:
Etiopien:
Invandring
Norge: Norge tar emot flyktingar från hela världen och år 2012 hade 407 262 personer norskt medborgarskap av 660 000 invandrare (62,2%)
Etiopien: Etiopien har tagit emot flyktingar från grannländerna, främst Eritrea, Somalia och Sudan. År 2008 fanns det 201 700 flyktingar i Etiopien varav 111 600 kom ifrån Somalia, 55 400 från Sudan och 23 900 från Eritrea.
4.Utbildning, hälsa och sjukvård
Utbildning
Hur många kan läsa och skriva i landet?
Norge:
Saknas uppgifter eftersom Norge är ett så utvecklat land.
Etiopien: Läs och skrivkunnigheten bland unga människor är 55% och bland vuxna ligger det på 39%
Analfabetism:
Etiopien: Ungefär 42% är analfabeter
Norge: 1-2% är analfabeter
Andelen barn som börjar grundskolan
Norge: 99,7% av barnen börjar grundskolan.
Etiopien: 65,3% av barnen börjar grundskolan.
Andel skolbarn som slutför grundskoleutbildningen
Norge: 99,7%
Etiopien: 66,1%
Andel skolbarn som slutför grundskoleutbildningen, flickor
Norge: 99,7%
Etiopien: 39,6
Andel skolbarn som slutför grundskoleutbildningen, pojkar
Norge: 97,4%
Etiopien: 34,0%
Hälsa
Antal födda bland unga kvinnor (15-19 år)
Norge: 6 per 1000 kvinnor.
Etiopien: 71 per 1000 kvinnor.
Graviditetsrelaterad dödlighet (mödradödlighet)
Norge: 4 dödsfall per 100 000 levande födda.
Etiopien: 420 Dödsfall per 100 000 levande födda.
Användning av prevention
Norge: 88,4%
Etiopien: 34,2%
Tuberkulosfall
Norge: 11 fall per 100 000 inv.
Etiopien: 211 fall per 100 000 inv.
5.Ekonomi och näringsliv
Ett lands ekonomiska utveckling hänger samman med näringslivets uppbyggnad och vilken typ av varor som exporteras och importeras. Jämför följande:
Tillgång till ström
Norge:100,0%
Etiopien:26,6%
BNI per capita
Norge: 65.97K
Etiopien: 1.49K
BNP per capita
Norge: 500,103M
Etiopien: 54,797.68M
Andel sysselsatta i jordbruket
Norge: 1,7%
Etiopien: 42,3%
Vilken typ av varor som exporteras
Norge: Olja, naturgas, maskiner och transportutrustning, fisk och skaldjur.
Etiopien: Kaffe, oljeväxter, grönsaker, levande djur
Energiförbrukning
Norge: 23 174 kilowatt per capita
Etiopien: 52 kilowatt per capita.
Energieffektivitet
Norge: 92 Energienheter per 1000 PPP-dollar i BNP
Etiopien: 331 Energienheter per 1000 PPP-dollar i BNP
6.HDI – mänskligt utvecklingsindex
Hur placerar sig de länder ni valt att jämföra på HDI – rankningen?
Norge ligger högst upp medan Etiopien ligger på femtonde plats nerifrån.
7.Dra slutsatser – gör en analys
Vad är typiskt för ett rikt land?
Något typiskt för ett rikt land är att det ligger högt upp på välfärdslistan som innebär att hälsan bland invånarna är bra, att landets miljö är välmående, folket har ett meningsfullt jobb och det är fred i landet, alltså inga konflikter, krig och uppror. En annan sak som är typiskt för ett rikt land är att landet har en liten befolkning och en låg befolkningstäthet.
I rika länder brukar det vara ett lågt födelseantal och dödsantal som är anledningen till att det ät en låg befolkningsökning.I i-länder finns det många läkare per tusen invånare och i de rikare länderna är spädbarndödligheten väldigt låg tillskillnad från de fattigare länder.’
Utbildningen i ett rikt land är bra och det tyder på att läs- och skrivkunnigheten är hög samt att majoriteten av barn börjar i grundskolan och att landet har en lång obligatorisk utbildning. I rika länder finns det flera lärare och det betyder att den är mindre elever per lärare.
Något som ofta förekommer i de fattigare länderna är barnarbete. I de rikare länderna förekommer inget barnarbete överhuvudtaget.
I i-länder är BNP oftast över 15 000 dollar och importen och exporten utav varor är väldigt hög och i ett i-land köper man in billiga varor från u-länder och sedan säljer man dyra industrivaror.
Om man kollar i ett u-land så jobbar många inom jordbruk men i ett i-land så jobbar man oftast inom industri och service.
Vad är typiskt för ett fattigt land?
Det som är mest typiskt för ett fattigt land eller så kallat u-land är att majoriteten av befolkningen arbetar inom jordbruk och att det är väldigt få personer som arbetar inom service och industri. Som jag sa innan är det mer industri och service i i-länderna än i u-länderna.
I u-länderna är det en stor befolkning och en stor befolkningstäthet och u-länder har höga födelseantal och dödsantal och en stor befolkningsökning.
Utbildningen är långt ifrån bra i u-länder jämfört med i-länder. I de fattiga länderna är det få barn som börjar grundskolan och många barn hoppar över det för det är alldeles för dyrt speciellt för flerbarnsfamiljer som måste införskaffa kläder och skor till alla barnen samt betala skolgången men barnen måste även betala skolmaterial och få mat på bordet. Och eftersom flera jobbar inom jordbruk tjänar de inte så mycket och kan då inte betala allting och då blir det lättare att bara skippa skolan.
De barnen som skippar skolan hamnar oftast ute på fälten med sina föräldrar, där det inte är så bra förutsättningar. De kan bli slagna, tvingade till att arbeta och sedan andas man in massvis av farliga kemikalier. Detta tar oss in på sjukvården som inte häller är bra. Det finns för få läkare samt ökar spädbarnsdödligheten för att det är vanligare att man föder hemma än att föda på sjukhuset med de rätta metoderna och verktygen. Genom att föda hemma kan man använda fel saker, fel metoder och det gör så att barnet kan dö men öven modern.
BNP i U-länder är väldigt låg oftast under 1000 dollar och importen och exporten utav varor är väldigt låga. I U-länder är det mycket vanligt att det finns långa perioder med brist på mat och vatten.
Vad behöver förändras för att människorna i ett fattigt land ska få bättre livsvillkor?
Man undrar oftast vad man kan göra åt detta världsproblem- fattigdomen. Den första saken man kan göra är att veta om detta problem och att man ska förstå. Detta kan vara till en stor hjälp.
Sedan kan man ta ännu ett steg och bidra med pengar och skänka kläder som man skickar ner till de fattiga länderna. Man kan även gå med i föreningar och engagera sig och hjälpa människor att förstå att fattigdom är ett växande problem.
Sedan kan man inom landet dra ner på förbrukningen av resurserna som snart tar slut som t.ex vatten och el. Genom det hjälper man världen och jorden, även om det är på en liten nivå.
De rikare länderna kan hjälpa till på kort sikt som t.ex katastrofbistånd som är en sådan hjälp. Det man gör är att skicka med pengar, sjukvård, mat &dryck eller annat till det land där en naturkatastrof sker.
