Jag känner något på kinden, är det handen.
Handen jag känner varje kväll.
Är det mannen i mina drömmar.
Mannen som är oslagbar.
Han som håller mig hårt.
Hårt i handen.
Drar mig ut genom fönstret.
Ut.
Långt ut.
———————————————————
Att förlåta någon är lätt.
Ett ord.
Förlåt.
Men att glömma något är svårt.
Flera delar.
Men det sitter alltid där bak.
Bak i huvudet.
Och varje gång du ser
henne
Hugger det till i bakhuvet
och orden kommer tillbaka
hemska orden
———————————————————
Ni tror att ni förstår.
Att de två orden hjälper
Beklagar sorgen.
Men det är som om något slits ifrån
som om någon sliter ut ditt hjärta
det finns inte kvar
Borta
Men hoppet är kvar
Hon kommer tillbaka.
Men djupt inne
innerst inne
vet jag att
hon aldrig kommer
tillbaka
———————————————————
Är det regnet jag känner eller
min tår som långsamt glider ner för kinden
Är det sorgen jag känner?
Saknaden?
Hon finns inte mer och kommer
aldrig tillbaka.
Men hoppet i mig säger att hon kommer
Är hon på semester?
Men jag vet
jag vet att hon aldrig någonsin kommer tillbaka
hon är borta
Men kanske får jag se henne
en dag
den dag jag också försvinner
till honom
då jag träffar på henne.
Och jag får känna hennes varma kramar
igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar