Hur människornas liv förändrades under industrialiseringen 

Europas befolkning ökade hastigt under 1800-talet p.g.a ett effektivare jordbruk som producerade mer livsmedel. Att mer livsmedel producerades betydde att man fick mer mat och bättre hälsa. Vissa framsteg som smittkoppsvaccinet blev till och gjorde så att allt fler överlevde sjukdomar som tidigare har varit dödliga. Man kan tro att allt var positivt men det fanns många nackdelar. De negativa delarna var bland annat de usla förhållandena. Industriarbetare levde oftast under svåra förhållanden, både i fabrikerna och hemma. Här förekom även barnarbete, hårt arbete, dålig arbetsmiljö och trånga bostäder var en svår verklighet för många. 

Många människor bytte arbete och det var vad industrialiseringen innebar.  Människor som arbetade med jordbruk drog mot fabrikerna eftersom det fanns nya arbetstillfällen. Alltså lämnade jordbrukarna landsbygden  och tog sig istället till de nya industristäderna som vuxit fram där man har startat fabriker. Inflyttningen till städerna kallas alltså urbanisering och det blev en följd av industrialiseringen.

Under industrialiseringen bildades det olika klasser. Den ”lägsta”klassen kallades arbetsklassen och arbetsklassens levnadsförhållanden var oftast eländiga. Men inte nog med att de var eländiga var de även påverkade av fattigdom. De blev utsatta för en dålig arbetsmiljö, långa arbetstider och barnarbete.

Den andra klassen kallades ”den borgliga medelklassen”. Det var deras kultur och bildnings ideal som satte kännetecken på samhället. Sist hade vi de högst uppsatta, som då var fabrikschefer, alltså de som ägde fabrikerna. Man kan jämföra industrialiseringens högt uppsatta med de från tiden då Franska och Amerikanska revolutionen varade. De högt uppsatta under Franska och Amerikanska revolutionen var adeln och kungen. Men nu i den ”nya tiden” var det fabrikscheferna och de kunniga borgarna. 

En annan skillnad mellan franska och amerikanska revolutionen och industrialiseringen är lönerna. Innan var det så att man fick lite varor, tex mat och en liten summa pengar. Men nu när man hade börjat med fabrikerna fick fabriksarbetarna pengar, alltså lön. Man fick en summa pengar som man kunde använda till att köpa olika saker. Detta ledde till att man öppnade olika affärer där man sålde mat och olika föremål. Att affärer öppnade ledde till att man fick nya arbetstillfällen.

Innan fick man lite mat och en liten summa pengar som man skulle leva med under en månads tid.

En ny värld skapades av industrialiseringen. På alla områden förändrades vardagslivet av vetenskapen och tekniken, man hade aldrig sett sådana varor som maskinerna i fabrikerna tillverkade. Ångbåtar och järnvägar gjorde det enklare att resa, att resa mellan länder och kontinenter blev möjlig på helt annat sätt än tidigare. 

Stålåldern var något Nordamerika och Europa gick in i. Stål är en slags järn med låg kolhalt, det gör så att stålet är både hårt och böjligt. Man kunde massproducera stålet billigt men av bra kvalitet. Många byggnader som exempelvis broar och båtar kunde byggas i stål. Ett exempel på den nya tidens teknik är Eiffeltornet i Paris.

Man trodde att människan skulle få en lycklig framtid, de tyckte inte att det fanns några gränser för människans framsteg. Tilltron till tekniken och vetenskapen var alltså väldigt stark.