Matte- problemlösning

Mänskliga rättigheter

8. Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en mellanstatlig organisation (t.ex. FN) när det gäller att nå ut och vara effektiv.

Röda korset är en organisation som drivs av frivilliga personer. En röda korstet- eller halvmånen organisation finns i 190 olika länder och jobbar för att förebygga katastrofer. De finns om katastrofen ändå inträffar och stannar kvar efteråt. Alltså är detta är frivilligorganisation som arbetar för mänskliga rättigheter men även en katastroforganisation. FN är en mellanstatlig organisation som bildades efter första världskriget där självständiga stater gått samman för att arbeta

för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Denna organisation jobbar för mänskliga rättigheter med deras deklaration om mänskliga rättigheter.

Jag skulle säga att de mellanstatliga organisationerna (FN) har oftast mer inflytelse och makt än frivilligorganisationer (Röda Korset). Det beror framförallt på att FN har mer makt i samhället och mer substans bakom det de kräver. Ett exempel är att de mellanstatliga organisationerna kan ingripa militärt utan att det ska se ut som att en militant grupp försöker ta över världen. Detta kan inte frivilligorganisationer göra på samma sätt och på grund av det så har FN det lättare för att få igenom det de vill. Dessutom är mellanstatliga oftast mer effektiva än frivilligorganisationer som måste få igenom det de vill med de medel dem har. Som jag nämnde ovan så är FN ett samarbete mellan flera olika självständiga stater och eftersom mäktiga stater ingår så får de väldigt mycket att säga till om. Alltså är en stor del av världens alla länder på samma sida om något och kan därför sammarbeta och arbeta för mänskliga rättigheter och få med fler länder i sin organisation. Frivilligorganisationer har inte samma inflytelse och påverkan som mellanstatliga har och kan därför inte sammarbeta med andra frivillig- eller mellanstatliga organisationer. Det finns däremot inget som hindrar de men man får inte lika mycken inflytande som frivilligorganisation än som en organisation som är backad av en grupp med mäktiga länder.

Frivilligorganisationer måste oftast arbeta hårt för att få in tillräckligt med resurser för att kunna göra det de vill. De måste även vara lockande och måste se till att göra sådant som andra vill ta del av även om det inte är effektivt. De behöver pengar, volontärer och saker. Medan de mellanstatliga organisationerna har mer resurser och behöver inte jobba på samma sätt som frivilliga. De får alltså bidrag av nationerna som är med i organisationen. Men det finns även delar som täcks av frivilliga bidrag hos flera mellanstatliga. Även frivilligorganisationer kan få bistånd från olika nationer. Ett exempel på det är att mycket av Sveriges bistånd för mänskliga rättigheter går till frivilligorganisationer.

De mellanstatliga får en fördel då de inte behöver bekosta reklam och kampanjer. Allt går istället till ändamålet och då kan de fokusera mer på vad som ger högst effekt vilket förstärker påverkan och i sin tur gör de mellanstatliga organisationerna lite mer effektiva. De har dessutom många nationer som skyddar det organisationen gör detta leder till att de blir en väldigt stark grupp i samhället och kan få mycket gjort och mindre länder har svårt att säga emot kraven från en mäktig organisation. Det finns även frivilligorganisationer som är stora och har samlat på sig makt i samhället men de har fortfarande inte lika mycket plats i samhället som de mellanstatliga har då de inte kan hota med lika mycket. Oftast är det flera olika parter involverade när mellanstatliga ska göra olika ärenden så att de kan uppnå mer med alla parterna och det är även enklare att specialisera sig i något. Däremot förekommer det fördelar med frivilligorganisationer då de kan rikta sig in på vad de tycker är mest problematiskt. FN måste upprätthålla en diplomati och kan inte göra vad som helst. I de mellanstatliga organisationerna reserveras pengarna vilket betyder att pengarna ska gå till något specifikt. Detta ger inte de mellanstatliga organisationerna lika mycket frihet som de frivilligorganisationerna.

Röda korset har det lättare när det gäller att nå ut då de kan arbeta med en specifik sak som de kan ägna alla sina resurser på. Då kan de se till att det blir fixat på ett bra sätt. FN kan inte vara lika djupgående i sitt arbete eftersom de ofta har många saker att fokusera på och måste hela tiden skifta då nya problem uppstår som de måste ta tag i. Det blir svårare att nå ut till alla och att finnas för alla drabbade som volontärer i röda korset kan göra då de kan nå platser som FN inte kan. Röda korset kan sedan förmedla FN och dela med sig av den information de har så att FN vet  vilka länder som t.ex bryter som de mänskliga rättigheterna så att FN i sin tur kan ingripa.

En annan sak som frivilligorganisationer har lättare för är att få ut civila personer då det ofta finns många volontärer som är passionerade och brinner för mänskliga rättigheter. Det är alltså enklare för privatpersoner men även för privatföretag att donera pengar, tid och prylar till organisationer som består av frivilliga personer. På så sätt når de lättare ut till omvärlden och hjälper till.

11. Hur kränks mänskliga rättigheter i diktaturer respektive demokratier? Besvara frågan genom att välja och jämföra två specifika länder, en diktatur och en demokrati.

Var du än bor, vilket land, vilken slags regering det är eller vilka lagar som finns kommer det alltid att finnas de som kränker de mänskliga rättigheterna. När man jämför länder som styrs i demokrati eller diktatur så är det oftast diktaturerna som går emot de mänskliga rättigheterna. Man kan visa detta på olika sätt och jag har valt att jämföra två olika länder, ett som styrs i demokrati och ett som styrs i diktatur. Jag ska jämföra Sverige med Nordkorea.

Det yttersta ansvaret för att de mänskliga rättigheterna ska följas i Sverige ligger på regeringen. Sverige är et demokratiskt land där mänskliga rättigheter respekteras men även kränks på olika sätt. Det finns alltså både människor och grupper vars handlingar strider emot de mänskliga rättigheterna. Jag skulle säga att det främsta är all rasism och att rasistiska partier har ökat sin aktivitet i Sverige som kränker de mänskliga rättigheter mest. Men även segregation, sexuellt våld, misshandel, homofobi osv. Detta strider mot flera olika artiklar men främst artikel två som lyder:

 ”Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.”

Alltså är alla människor berättigade till alla rättigheter och friheter utan åtskillnad av något slag. Man kränker denna rättighet genom att låta rasistiska partier ha påverkan på samhället. Partierna får fler människor att tycka att diskriminering är bra och acceptabelt. En annan sak som FN kritiserar Sverige för är att det blir allt färre utredningar om hatbrott och att hatbrottsenheter saknas. Sverige kritiseras även för att antalet kränkningar mot minoriteter ökar b.la genom att våld används mot heliga platser. Andra saken som FN ogillar och anser strider mot de mänskliga rättigheterna är att polisvåld i Sverige ökar samt att minderåriga häktas för lång tid. 

En annan sak som får Sverige att bryta mot mänskliga rättigheter, specifikt den tredje artikeln om att varje individ har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet, är i vissa fall där Sverige utvisat någon.

Nordkorea är en diktatur som bryter mot många mänskliga rättigheter trots att staten formellt heter Demokratiska folkrepubliken Korea. Nordkorea har endast ett parti och oavsett vem som röstas fram kommer att Kim Jong- un att styra över landet.

Det första som Nordkorea bryter mot är den första artikeln där det står att alla föds fria och med lika värde. Detta gäller inte alls i Nordkorea där kollar man på vilket familj man är född i. Det spelar stor roll för ens mänskliga värde. Om man är släkt med någon som har begått ett brott så kan även ens barn och barnbarn föras till ett arbetsläger trots att dem inte gjort något fel. De som föds i Nordkorea har nästintill ingen rätt till liv, frihet och personlig säkerhet då man blir straffad väldigt hårt men ens straff förs vidare i ens släkt. Det förekommer dödstraff och man har ingen rätt att lämna landet silket strider mot många av de mänskliga rättigheterna t.ex artikel 13. En annan viktig mänsklig rättighet som Nordkorea strider mot är yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Trots att de själva hävdar att de har det så ser de flesta detta som en lögn eftersom det råder en rätt så omfattande censur i Nordkorea. Bryter man mot det kan man hamna i fängelse eller bli straffad med döden. Man använder sig utav tortyr, oftast i form av skendränkningar då man ger någon inbildning av att de dränks och hänger folk upp och ner. Nordkorea använder sig även av tvångsaborter som även är ett annat sätt som kränker de mänskliga rättigheterna. Man tvingar nordkoreanska kvinnor att göra abort när fadern är från ett annat land än Nordkorea.

De mänskliga rättigheterna kränks mest i diktaturer och är oftast grövre. Alla kränkningar mot de mänskliga rättigheterna är oacceptabla men dem är värre i diktaturer. När man har en diktator så är det endas den personen som bestämmer det mesta och redan där har man brutit mot FN:s artikel 21 där det står att alla har rätt till att delta i sitt lands styre. Om man kollar på Nordkoreas sätt att strida mot mänskliga rättigheter är de väldigt brutala, där b.la dödsstraff, tortyr, ingen rätt till yttrandefrihet osv förekommer. I Sverige är det mer rasism och nedklankning på olika grupper. Man kan säga att diktaturers kränkningar av mänskliga rättigheterna är systematiska brott som handlar om att diktatorn ska leva i stor rikedom och ha makten över landet i hela sitt liv. Medan demokratiers kränkningar oftast handlar om enstaka fall där fel begås. Men även där gamla delar av ett system kvarstår i samhället som är diskriminerande eller hånande mot de som är olika än själv.

Idrottsreflektion

Berätta om något som du lärt under din ”idrottstid” på Gunnesboskolan!

Jag tycker att jag har lärt mig väldigt bra och viktiga saker som man kan använda sig av i framtiden. Det är väldigt svårt att välja va eftersom jag har gått på Gunnesboskolan sedan förskolan. Men en viktig sak är att kunna sammarbeta med alla och det tycker jag att jag har lärt mig efter all idrott i skolan. Man kommer inte att kunna älska alla människor men man ska kunna sammarbeta och det har jag lärt mig på idrottslektionerna. Jag har även lärt mig att livrädda även om vi inte har gjort det så ofta så har man fått prova på det och lärt sig tekniken vilket kan behövas närsomhelst i framtiden.  

Är det någon speciell förmåga du tycker att du utvecklat?

En speciell förmåga som jag har utvecklat är att kunna förstå säkerhet och risker i samband med olika idrottssammanhang. Jag har inte tänkt så mycket på risker och säkerheten innan utan jag har bara kört på. Men detta är en viktig del inom idrotten då man lätt kan skada sig vilket inte är kul och när man vet hur man kan förebygga dem så blir man inte skadad. Jag som handbollspelare kan förebygga skador genom att värma upp ordentligt, först stora muskelgrupper och sedan lederna. Det är viktigt för att skaderisken blir mindre men man presterar även bättre. Men när det gäller idrott i skolan så tycker jag att det är skönt att vi har pratat om detta för nu vet jag vad man kan göra för att minska skaderisken. Man kan t.ex ta hjälp utav mattor, kontrollera sitt beteende när man utför olika aktiviteter, du ska alltså inte tackla andra, kasta bollar på andra med mening osv, men även att man ska lyssna på instruktionerna för att sedan veta vad du ska göra. Detta är en viktig del som man kommer ha med sig i sitt framtida idrottande. 

Vad har varit det bästa/roligaste med idrottsundervisningen?

Personligen så tycker jag att idrott är något av det roligaste både i skolan och utanför vilket gör det svårt för mig att välja. Men eftersom att jag själv spelar handboll så tycker jag att bollspel är det roligaste. Man kan hitta på så många olika variationer på det som redan finns men man kan även spela t.ex kungaboll eller spökboll. Jag torr att det är något som majoriteten tycker är roligt och därför blir alla mer seriösa och ger allt för att vinna vilket jag tycker är superkul!

Vad tycker du har saknats i idrottsundervisningen? Motivera!

Jag tycker att det skulle vara roligare om vi hade flera lektioner med redskap / gymnastik. Vi har haft tillräckligt med sådana lektioner för att bli bedömda i det men jag känner att det skulle vara roligt att ha flera lektioner för det. Jag har haft som mål att få bättre kontroll över min kropp men även att bli smidigare. Detta skulle passat bra att göra i skolan då vi har utrymme för det, redskap och personer som skulle kunna hjälpa mig med det.

Finns det något som kunde gjorts annorlunda? Hur? Tips till Ylva!

En sak som jag tycker att man kan göra bättre är uppvärmningen. Jag tycker att det är väldigt tråkigt att springa till en låt då det finns flera andra lekar och övningar som gör att man blir varm. Jag förstår att det är ett effektivt sätt att jobba på, som lärare hinner man plocka fram och ställ iordning medan vi springer. Ett bra sätt att kunna ändra på detta är att använda oss av ett gammal koncept vilket är när vi var två och två i olika grupper och fick komma på egna uppvärmningar. Det tycker jag är ett roligt och bra sätt att bli uppvärmd på.

Är det något du lärt dig som du känner att du kommer att ha nytta av i framtiden?

Som jag skrivit ovan så har jag lärt mig att sammarbeta med alla vilket kommer att behövas i framtiden. Men en annan rolig och bra sak som vi har lärt oss och provat på är HLR, hur man hanterar olika skador t.ex stukning osv och hur man ska tejpa vilket jag behöver som handbollsspelare. 

Hur ser din idrottsframtid ut?

Jag kommer att fortsätta spela handboll ett tag till iallafall och jag kommer att träna handboll men även styrka och löpning. Detta innebär att jag kommer att träna 4-5 gånger i veckan. Men om jag bestämmer mig för att sluta på handboll så kommer jag att fortsätta träna eftersom jag tycker att det är väldigt roligt och man fokuserar på annat. Jag tycker att det är skönt att gå och träna i 1- 2 timmar och sedan gå tillbaka till skolarbetet. Jag mår bra av att träna och det är något som jag tycker är roligt.

Varför tror du att ämnet Idrott och hälsa är obligatoriskt i den svenska skolan?

Jag tror att idrott ät obligatoriskt eftersom man vill att fler barn ska bli intresserade av idrott och för att få igång fler barn i Sverige. Dessutom mår man bra av att träna och att hålla igång. Om vi inte skulle haft idrott i skolan så skulle det funnits många barn som aldrig skulle göra någon slags träning. Det är alltså viktigt med idrott för att man dels mår bra men även för att man får mer energi och kan sedan återgå till sitt arbete och fokusera bättre. Dessutom finns det forskning på att barn som går på någon idrott har lättare för att lära sig nya saker än de barn som inte går på någon idrott. Därför vill svenska skolor få fler barn att idrotta och skapa intresse för idrott. Men det finns även ett stort problem som man vill minska och det är barnfetma som har varit och kommer att vara ett problem bland inaktiva barn. 

Argument för obligatorisk idrottsundervisning. Motargument?

Skolidrotten ska förbli obligatorisk eftersom att den är bra för alla elever. Man får röra på sig och prova på olika idrotter. I skolan får man en möjlighet till att pröva olika nya saker som man kanske aldrig skulle göra i vanliga fall. Alltså får man dels röra på sig och prova på nya saker men man får bättre hälsa och mår allmänt bra när man idrottar. Skolidrotten motverkar många problem med sjukdomar och barnfetma men bidrar även till bättre studieresultat. 

Skolidrotten ska inte vara obligatorisk för att man inte lär sig mycket teori. Man har oftast lektioner då man rör på sig och leker lekar osv. Ibland har man haft lektioner som t.ex HLR eller säkerhet och risker då man lärt sig något men denna tiden då man leker lekar kunde man använt till något annat viktigare skolarbete. Man skulle kunna lära sig om HLR vid andra tillfällen. 

Det är även orättvist vid vissa moment då personer har det lättare för idrott och får därför enklare betyg för att de själva går på idrott. Man kan t.ex gå på orientering och få bra betyg på det för man gör det ofta. Men om man aldrig orienterar eller går på det så klarar man inte av det lika bra och får sämre betyg. Vissa tycker även att skolidrotten är jobbig och att man inte vill vara med för man är rädd för att misslyckas. Idrott innehåller moment som inte är lätt för alla och de som inte kan det tvingas ändå göra det. Detta kan leda till mobbning som inte har några positiva bieffekter.

Valfritt bild- arbete

Kroppens proportioner

Hur har du arbetet för att framställa en bild där kroppen är avbildat proportionerligt och verklighetstroget?

Under arbetets gång har mitt mål varit att bilden skall se så verklig ut som möjligt och att få fram skuggningar, kontraster, mörk och ljust. En sak som var viktigt var att alla kroppsdelar skulle stämma överens med den verkliga dockan. Jag använde mig av linjal för att få ett så exakt resultat som möjligt. Men något som var ännu svårare var bredden, bredden på låren, bysten, höfterna, armarna osv. Detta gjorde att verklighetstroget minskade för min del då min byst blev alldeles för bred. Något som tog lång tid var skuggningen, det var svårt för det var olika ljusfällningar vid olika lektioner. Dessutom var det svårt att måla innanför gubben då det var många små detaljer som skulle fyllas i. Men detta fixade jag med hjälp av bakgrunden då jag målade lugnt runt om figuren. För att få fram skuggningen var framställning av nyanser av de olika ”orginalfärgerna” viktigt. Jag hade en lite mörkare och en ljusare som jag arbetade med. 

En svår sak med min bakgrund var att få till så raka ränder på väggen som möjligt. 

Hur har du arbetat med bakgrunden?

Jag arbetade med flera olika nyanser från ”orginalfärgerna”. Jag målade först ett lager med en smutsvit färg och skuggade den sedan med en ännu mörkare nyans utan vit. Detta skulle skapa den träliknande väggen som i har i bildsalen. De ljusbruna sträcken är mellanrummen mellan plankorna. De var väldigt svåra att få fram då jag ritade sträcken lite för sent, när gubben redan var målad. Jag försökte skarpa till de lite med hjälp av mina tidigare nyanser av vitt. Det gick rätt så bra i och med att väggen redan är lite ”stripig”. Det smälte in rätt så bra.

Hur har du arbetat med färg, kulörer, nyanser ljus och skugga i din målning?

Som jag nämnde ovan så arbetade jag mycket med ljust och mörkt. Jag blandade egna nyanser, ljusa som mörka och använde i min målning. Jag har försökt att hålla mig till bruna färger och blanda de mörkare eller ljusare. Det ända som sticker ut är nog pennvässaren som har en sorts grönblå färg.

Vad är du nöjd med i din målning? 

Jag är lagom nöjd med det mesta. Jag blev nöjd med själva gubben och även pennvässaren. Jag tycker att jag har fått fram skuggningen och ljuset. Dessutom är jag lagom nöjd med min bakgrund, speciellt med väggen där man en otydlig men tydlig skuggning. Jag är också nöjd med pennvässaren.

Vad skulle du kunna utveckla i din målning?

Jag skulle kunna vara mer noggrann i arbetet, stadigare och effektivare. Det gick trögt i början vilket gjorde att jag stressade i slutändan vilket gjorde att jag målade utanför och målade snett. 

Jag kunde tänkt på att börja med min bakgrund och göra linjerna tydligare så att jag sedan lättare kunde fylla i de. Skulle jag gjort om den så skulle jag nog arbetat flitigare och mer noggrant. Men överlag så är jag nöjd med mitt arbete.

The murder on Mr Ratchett

Everyone on this train are scared, a murderer is onboard. The most of us are very sad because Mr Ratchett is killed, except Countess Helena André and Conductor Luis Henry, they are the murderers. 

At the evening, when we ate, I sat with the Swedish lady, Greta Ohlsson, Mr Hardman and Mr Foscarelli. I didn't know anybody on the train but I had some conversations with Colonel Arthur because I hadn't anyone to talk to. We did not talk about anything serious, so nobody needs to suspect anything. The same thing goes for when I and Greta Ohlsson were upset when the train didn't roll, she would be late because she is about to see her sister and I would also be late and i will miss my train to London.

I went to bed after the dinner and I read for a while. Miss Ohlsson went to Mrs Hubbard to fetch aspirin at half past ten and she came back after five minutes. I fell asleep and I slept the whole night without hearing anything but then I went to the toilet, about five o’clock. But then I heard some moaning and I summoned the conductor. He went to see where the noise came from. He came back to me and told me that I should not worry. But the fact that the noise came from Countess Helena Andrés room made me suspectful because she said that she would take a glass with sleeping draught so she could sleep the whole night without waking up. 

After my toilet visit I went back to my cabin and miss Ohlsson was sleeping. The conductor said that it was nothing to worry about. When he left my room I taught that ”if he didn't want to tell me what it was then I will take this in my own hands and see whats going on”. I went out and walked slowly to Countess Helenes cabin and I heard her crying. I stopped outside her door and her door were open. I looked and saw her all covered up in blood. My heart almost stopped when I saw the mess, what should I do? A second later I decided to walk in and help her with the mess, I regret that now, I helped a murderer. We were stressed so we walked into mr Ratchetts room and there he was, lying in the bed, covered in blood. We opened the window so they would think that he ran out of the window and took everything that could be used as evidence. We cleaned up Countess Helenes room and herself. When we had finished cleaning we had some discussion. I asked her why she killed him and she told me that she and the conductor were together before and that mr Ratchett tried to destroy their relationship by telling the conductor that Helena was cheating on him. Mr Ratchett taught that he would win Helenas heart. But he didn’t. He got mad and tried to kill Helena. And now they were on the same train and he threaten the conductor. Mr Ratchett told him that he would kill him if he still tried to be with Helena. So they decided to kill him when everyone was asleep. 

After the conversation I said goodnight and went back to my cabin. I fell asleep. A few hours later I woke up because everyone were screaming. I understood why everyone were screaming, Mr Ratchett was killed and I helped to cover it up. When I asked Greta what happened she told me that Mr Ratchett was killed and that they have founded evidence. 

What could it be? We cleaned everything up? 

But Greta said that they found a fine handkerchief with the letter "H" embroidered on it and a pipe cleaner, but Mr Ratchett doesn't smoke the pipe. I knew that the letter H stood for ”Helena” and that the pipe cleaner was hers, I just hoped that nobody would understand that it was hers…

Världsreligionerna

Som troende muslim finns det flera olika regler och olika plikter som man måste följa, för att var en god människa och komma till paradiset. Personligen så följer jag de flesta reglerna och vill vara en bra och trevlig medmänniska men även komma till paradiset efter döden. Eftersom jag är en bosniak, alltså en bosnisk muslim så är jag inte lika ”hård” som andra som t.ex muslimer från mellanöstern. Jag följer samma traditioner och riter men vi överanalyserar inte koranen och vi har egna traditioner samt egna regler. Föreläsningar i den bosniska moskén är fredlig, man lär sig vad man ska göra och hur man blir en bättre människa. Medan en ”arabisk” moské oftast ”skäller” på folket som sitter och lyssnar och berättar alla fel de gör men försöker övertyga de med olika saker. Vissa övertalar folk att IS är bra så att de sedan går med där vilket inte ens har något med vår religon att göra. Det är synd att IS säger att de gör det ”för Allah” när de egentligen använder religionen för att ha något att skylla sina handlingar på. Detta gör att andra, icke- muslimer, som inte vet så mycket om koranen, drar alla muslimer över en kant. 

Själva religionen är baserad på att du ska vara en bra människa och islam är en fredlig religon. Man ska göra gott på denna världen för att sedan komma till paradiset när man dör.

Jag är alltså en muslim, från balkan som följer de flesta plikter och regler men firar även högtider som andra muslimer, men det är andra traditioner som är från Bosnien och gäller för oss bosniaker.  

På balkan är det är väldigt blandat, religionsmässigt. Det finns allt från judar, muslimer, ortodoxare, katoliker osv men man har även egna traditioner just från balkan.

Bön

Min vardag påverkas mycket men det är inget jag tänker på. Som muslim har man en plikt som är att man ska be fem gånger om dagen. Bönen sker i gryningen (Fajr) som är 2 enheter, middagstiden (Dhuhr) som är 4 enheter, den sena eftermiddagen (Asr), som är 4 enheter, skymningen (Maghrib), som är 3 enheter och sist när mörkret fallit (Isha), som är 4 enheter.

Dessa bönerna tar ungefär 30-40 minuter sammanlagt. 

När man ska be så står man vänd mot Kaba som ligger i Mekka. Böneriktningen kallas Qibla och gäller var man än befinner sig i världen. När man ber så gör man olika rörelser samtidigt som man läser olika citat eller ”visor”, innantill, från koranen. Man kan säga att det liknar yoga men är mer enformigt. 

I islam börjar man med att tvätta sig på ett speciellt sätt som kallas Wudu. Som tjej ska jag ha slöja på huvudet och långärmat samt långa byxor, det ska inte heller sitta för tight. Man kan köpa speciella böneklänningar som täcker hela kroppen. Som man ska man också ha långa kläder och vissa har en bönemössa som kan likna judarnas kippa. Man brukar oftast be på en bönematta.

Böner har man i nästan alla religioner. Skillnaden mellan islams och kristendomens bön är att bönen i kristendomen inte är obligatorisk på samma sätt som islams bön. Som kristen ber man en bön t.ex innan man äter och tackar Gud för maten, eller så ber man för någon som är sjuk. Men som muslim har du en bönplikt, du måste be fem gånger om dagen. Om du kan så ska du även besöka moskén, vilket jag endast gör när jag är i Bosnien då det finns fler ”arabiska” moskéer här i Sverige som inte är detsamma som bosniska moskéer.

När man besöker moskén så gör man det för att be. I kristendomen och judendomen besöker man kyrkan och synagogan för att ha olika sorters gudstjänster men även för tillbedjan.

Något som linkar gudstjänst / predikan i islam, i Bosnien, är en tradition under ramadan som är att man går till moskén innan den sena eftermiddagen och läser koran. Det brukar finnas från 2-5 imamer som läser koranen högt medan du antingen lyssnar eller följer med i din egna koran. Detta kan likna kristendomens gudstjänster eller när de sjunger olika psalmer. Även judar går på olika gudstjänster som leds av en chazzan som kan liknas vid med en imam och en präst.

I hinduismen så kan man besöka ett tempel där man kan be till gudarna eller offra olika saker. Men man kan även be hemma där man har ett altare med statyer, rökelser osv. Hinduernas bön kallas för Puja och utförs en till två gånger om dagen som liknar islams dagliga bön. De har ingen speciell ledare som de abrahamitiska religionerna, men det brukar oftast vara kvinnor som leder det. Det är inte likt islam då det endast är män som leder en bön och imamer är alltid män.

Som hindu tillber man den Gud / Gudinna som är rätt för det du ber för som om du t.ex ber för bra resultat på ett prov så ber du till en Gud / Gudinna som passar till det men om du ber för rikedom eller kärlek så ber du till andra Gudar / Gudinnor. Detta gör man inte inom islam då man endast tror på en Gud som man ber till. 

Som buddhist mediterar man och försöker hitta den rätta vägen för att bryta återfödelsen och nå nirvana. Detta kan man säga är likt islam eftersom man ber för att det är din plikt men även för att sedan komma till paradiset.

Specialkost

Som muslim får jag främst inte äta griskött / fläsk samt alla andra produkter som innehåller gris. Jag ska helst äta mat som är halal, vilket betyder att maten är tillåten och att köttet är slaktat på ett speciellt sätt. Personligen äter jag inte fläsk, men jag äter icke -halalslaktat kött eftersom det är svårt att få tag här i Sverige och halalslaktat ser man inte så strikt på som Bosniak. Jag känner att det inte har en större påverkan på mig, jag väljer bara bort allt med fläsk.

Det finns många anledningar till varför jag inte får äta fläsk men den främsta anledningen är att grisen anses som oren. I och med att islam är en ren religion d.v.s att allt ska va rent, allt från din bostad till mat. Grisen har få svettkörtlar och blir inte av med de gifter den får i sig eftersom grisar äter allt från döda insekter och djur till växter. Dessutom lever grisen i en smutsig miljö som gör att den får ännu fler sjukdomar.

Kristendomen har inga speciella matvanor medan judar och buddhister har. Judar äter mat som är Kosher, vilket betyder att maten är tillåten, såsom ordet halal. Alla grönsaker är tillåtna men när det gäller kött så finns det strikta regler som man ska följa. Man ska inte blanda kött- och mjölkmat och all kött måste slaktas på ett särskilt sätt, likaså inom islam. Griskött är inte tillåtet inom judendomen samt häst, kamel och alla skaldjur. De flesta buddhister är vegetarianer men det finns däremot de buddhister som äter kött och fisk. 

Likheten med islam och judendomen i denna fråga är att man inte får äta griskött och att ordet Kosher och halal betyder ungefär samma sak. Dock så får muslimer äta skaldjur och hästkött osv. Islam och kristendomen är totalt olika i denna fråga. Som kristen får man äta vad som helst medan vi muslimer måste hålla oss till specifika regler. 

Buddhismens och hinduismens kost har en stor skillnad jämfört med islam. Buddhister och hinduer är oftast vegetarianer eftersom man har stor respekt för allt levande och för att religionerna förkunnar icke- våld. Man tycker även att det är fel att döda djur för att få föda. Att vara vegetarian ser vi, muslimer, som ett eget val medan vissa hinduer och buddhister ser det som en plikt. Men det finns även de muslimer som är vegetarianer för att dem inte vill äta icke- halal slaktat kött och väljer därför att inte äta kött överhuvudtaget.

Hinduer ser kon är ett heligt djur som absolut inte får ätas. Det skiljer sig från islam då vi muslimer äter mest oxkött / ko. Dock kan man säga att det är samma sak som att vi inte får äta griskött, eller andra produkter som innehåller något från grisen, vilket hinduer inte får med kon. Alltså får de inte äta köttet, använda mjölken osv.

Som muslim får jag inte dricka alkohol och det får jag inte eftersom allt som är skadligt eller vars skadliga inverkan överstiger nyttan är förbjudet. Personligen ser jag inte detta som en negativ påverkan på mej som individ, jag tycker bara att det är bra eftersom det är hälsosamt att avstå från alkohol och för att det inte är bra för dig eftersom det kan sätta dig i fara.

Alkohol har sedan urminnes tider funnits och varit ett problem. Enligt forskning så är alkohol dåligt för kroppen och kan orsaka många olika sjukdomar. Dessutom så är man instabil när man är berusad vilket gör att man kan skada sig eller andra. Alltså är detta förbjudet för att Gud vill att man ska leva ett gott liv, utan att skada sig själv eller andra. Jag ser detta som en viktigt punkt och personligen följer jag denna strikt. Däremot så är alkoholdrickande mer eller mindre tillåtet inom kristendomen. Man får dricka men inte missbruka det. Det står ingenstans i Bibeln att det är förbjudet men det står att man inte får missbruka exempelvis vin. På både Nya och Gamla testamentets tid var vin en vanlig dryck och man antar att även Jesus drack vin. Kristendomens och Judendomens syn på alkohol är lik. Det står inte att det är förbjudet. I olika judiska högtider förekommer alkohol och man ser inte det som något förbjudet. 

Inom hinduismen är alkohol förbjudet och i många delar av Indien råder alkoholförbjud. Även en av Krishnas regler är att man inte får dricka alkohol.

I Buddhismen är det så att man får dricka alkohol men man ska helst avstå från det. Det är upp till en själv om man vill dricka eller inte men Buddha rekommenderade att avstå från alkohol.

I denna frågan liknar islam hinduismen och buddhismen mest. Det är alltså förbjudet att dricka och de flesta avstår från detta. Dock så är det inte lika strikt inom buddhismen men de flesta avstår från det. Medan man som jude och kristen får dricka alkohol men med måttlighet. Man ska alltså inte missbruka det men man får dricka det.

Fastetiden

Muslimer har olika plikter och en av de är att man måste fasta, om man har möjligheten till det. Du kan t.ex vara sjuk, ha en sjukdom som gör att du måste ta tabletter under dagen osv. Kvinnor som har mens får inte fasta eller be för att de anses som orena. Som jag nämnde innan så ska man vara ren när man ber och när man blöder på olika sätt så är det orent. 

När det är ramadan så fastar man i en hel månad, som flyttas hela tiden. Varje år förskjuts månaden Ramadan med tolv dagar. Det gör att man ibland kan uppleva Ramadan på vintern, ibland på sommaren. Under ramadan så ska man be mycket, läsa koran och vara en fredlig människa. Man ska avstå från mat och fokusera på sitt inre. Den främsta anledningen till varför vi fastar är eftersom profeten Muhammed själv fastade när han tog emot de första delarna av koranen. En annan anledning till att man fastar är att man ska bli mer tålmodig och komma närmare Allah. Dessutom ska ens egen andliga identitet och den muslimska gemenskapen stärkas. Men när man fastar så ”vilar” även ens inre organ. Men många muslimer säger även att fastan lär en att behärska sig själv och stå ut med att vänta på det man behöver men fastan ger dessutom förståelse för hur en fattig och svältande medmänniska kan ha det.

Man äter och dricker inget från gryningen till skymningen. Man samlar ofta ihop familjen och bryter fastan tillsammans. 

Jag påverkas positivt av ramadan. Jag tycker att det är en trevlig högtid där man lär känna sin egna tro eftersom man lyssnar på många föreläsningar, läser koranen osv. Det är även skönt att inte behöva tänka på mat hela tiden och man är lugn. 

Ramadan avslutas med en högtid som heter Eid al- fitr men kallas även Bairamfesten. Detta påminner om kristendomens påskfasta. Där fastar man 40 dagar inan påsk där söndagarna är undantagna. Den sjunde och sista veckan i fastetiden heter stilla veckan och avslutas med påskafton, så som ramadan avslutas med Eid al- fitr. Skillnaden med ramadan och påskfastan är att man inte äter eller dricker något som muslim under ramadan. Men som kristen under påskfastan är man antingen vegetarian eller vegan. Man får äta som vanligt men endast vegetarisk eller vegansk mat och man får dricka vatten.

Man kan säga att Buddha utförde någon slags av fasta då han inte åt så mycket, nästan inget alls. Det sägs att han levde på sex riskorn om dagen. Men än idag äter inte munkar mycket och lagar ingen egen mat då människor skänker mat till de. Kopplingen med fastan i islam och Buddha är att man ska tänka på sin själ och sitt inre. Att fokusera på meditation / bönen är ett sätt att komma närmare nirvana / Allah.

I judendomen finns det en högtid som ses som den viktigaste, Jom Kippur. Denna högtid liknar ramadan på många olika sätt. För det första så går Jom Kippur ut på att fasta, be böner och gå på gudstjänster. Dessutom ska man försöka bli en bättre människa. Allt detta stämmer överens med ramadans budskap.

Ännu en sak som liknar ramadan är att man avstår man från mat och dryck. Däremot fastar man från solnedgången dagen innan till kvällningen under Jom Kippur. Alltså avstår man från mat och dryck i 25 timmar. Detta skiljer sig från islam där man fastar i en hel månad från gryningen till skymningen. Under Jom Kippur får man inte får bada, sminka sig eller använda deodorant, vilket inte liknar ramadan där man ska vara ren för att kunna be, läsa koranen och besöka moskén, men även det som jag nämnde ovan, islam är en ren religion. 

Eid al- fitr, Eid al- adha och vallfärden

Något som alla muslimer ser fram emot är båda typerna av Eid. Det är som när kristna / ateister ser fram emot julafton. Eid al- fitr infaller efter fastan, Ramadan och Eid al- adha infaller vid pilgrimsfärden. 

Eid al- fitr är den högtid som indikerar att ramdan är över. Man vaknar tidigt på morgonen och männen gör sig redo för eid- bönen. Kvinnorna stannar hemma och förbereder frukosten som man sedan äter med hela familjen. Under dagen så ber man som vanligt, hälsar på familj, äter en typisk eid- middag / buffé och barnen får gåvor i form av pengar. Man firar att man har klarat av fastan och ber om att Allah ska acceptera ens bra handlingar och förlåta ens synder. Det är förbjudet att fasta på eid- dagen eftersom det är en dag då man ska fira. 

Eid al- adha firar man i den tolfte månaden i den islamska kalendern. Det är i denna månaden som islams femte grundpelare utförs. Den femte grundpelaren är att vallfärda och då åker man till mecka, men bara om man har pengarna till det. Detta är den ända grundpelaren som inte är obligatorisk. När man besöker mecka blir man fri från sina synder men man utför även den femte grundpelaren.

Eid al - adha firas den tionde dagen i den tolfte månaden. De som inte vallfärdar samlar familjen, nära och kära. Dagen börjar med en morgonbön, Eid- bönen. Återigen så är det endast männen som ber eid- bönen. Man gör i princip samma sak som när man firar Eid al- fitr förutom att man offrar ett får till minne av profeten Abrahams prövning. Om man vill tar man en del av köttet och resten delar man ut till bl.a grannar, familj och de fattiga. Varför man offrar just får är eftersom profeten Abraham fick en uppenbarelse om att han skulle offra sin sons liv. När han väl skulle offra sin son så skickade Gud ner ett får på Jorden som skulle offras istället för Abrahams son.

Högtider, vallfärd och att offra något finns i flera olika religioner. I både hinduismen och islam så offrar man saker till Gud / gudar&gudinnor. Skillnaden är att man som muslim offrar ett får varje år medan man som hindu offrar saker vardagligen. Man offrar t.ex blommor eller eld till gudarna eller gudinnorna vid Puja bönen som bes vardagligen. Kristendomen, Judendomen och Buddhismen har inga hötider eller moment då de offrar saker. Men vi, som inte är buddhister kan tycka att munkar offrar allt de har för att leva på de sätt som Buddha levde på.

Muslimer vallfärdar till Mecka, judar till Jerusalem, kristna till Betlehem, hinduer till Varanasi och 

Ganges och buddhister till Bodh Gaya. Likheten är att alla dessa städer och ställen ses som heliga och religiösa personer vallfärdar hit. Skillnaden är dock att vallfärden är en av muslimernas grundpelare och ses som viktig och är en stor dröm som alla muslimer vill uppfylla. I de andra religionerna är inte vallfärden en slags plikt förutom i hinduismen där man mer eller mindre ska besöka Staden Varanasi och Floden Ganges. 

Viktiga högtider förekommer i alla religioner, jag har berättat om både ramadan och eid al- fitr samt eid al -adha. Inom kristendomen kan man säga att julen är den mest efterlängtade högtiden men även den största. Man firar Jesus födelse och att Gud blev till människa och skulle frälsa människor. Julen kom till Sverige runt 1100- talet men det var inte förens 1700-talet och framför allt 1800-talet som julfirandet tog riktig fart. Idag är julen en högtid som många firar, kristna men även icke- troende personer. Man samlar familj och vänner och sedan äter man julmiddag. Är man en troende kristen så ber man en julbön som alla är med på. Man köper julklappar som delas ut och man kollar på olika julprogram.  

Eid högtiderna och julen liknar varandra väldigt mycket men har även sina olikheter. Likheterna är sättet man firar det på. Man samlar ihop familjen och vänner, äter traditionell mat, ber en speciell bön och presenter delas ut. Skillnaderna är varför man firar högtiderna. Julen firar man för att Jesus föddes men eid al- fitr firar man efter ramadan, för att fira att man har klarat av fastan och ber Gud om att han ska acceptera den och förlåta ens synder. Eid al - adha firar man i minne av Abrahams prövning. 

Hinduernas ”viktigaste” högtid är Diwali som är en ljusfest. Många firar minnet av Rama och Sita från berättelsen Ramayana men budskapet är att ljuset besegrar mörkret, d.v.s att det goda besegrar det onda. Under högtidens sista dag får gifta kvinnor presenter av sina män. Barnen får nya kläder. Dessa gåvor ska symbolisera att regntiden är över och att året börjar på nytt. Båda typerna av eid och Diwali har mest skillnader. Den enda likheten är att man träffar familj och firar med dem. Skillnaden är varför man firar det man firar. Diwali firar man till minnet av Rama och Sita och deras kamp mot ondskan. Det är därför man tänder ljus. Eid al- fitr firar man efter ramadan, för att fira att man har klarat av fastan och ber Gud om att han ska acceptera den och förlåta ens synder. Eid al - adha firar man i minne av Abrahams prövning. Däremot kan Diwali ses som ett slags nyårsfirande som sker i princip överallt i hela världen. 

Vesak är den högtiden som man ser som störst inom buddhismen. Det man firar är Buddhas  födelse, uppvaknande och parinirvana men det som har mest betydelse är Buddhas uppvaknande. Det är nämligen då buddhismen börjar. Under högtiden besöker lekmän tempel och kloster där de deltar i meditation som pågår hela natten. Man dekorerar hus och tempel med ljus. Denna högtiden liknar inte Eid på något vis utan liknar mer ramadan då både vesak och ramadan har en lång bön / meditation som pågår hela natten / till midnatt. Man kan även säga att vesak liknar hinduismens diwalifest då man tänder ljus som symboliserar något. Skillnaden är att ljuset i vesak symboliserar Buddhas uppvaknande och ljus i diwalifetsen symboliserar det goda. 

Död och begravning

Som muslim tror man att det man gör på jorden påverkar ditt liv efter döden, alltså om du kommer till paradiset eller helvetet. Om du har varit en god människa och gjort gott på Jorden så kommer du till paradiset och om du har varit en människa som inte har varit muslim och varit en dålig person så kommer du till helvetet. När man har dött så är det slutet på det jordiska livet men en början på det eviga. Enligt islam så kommer alla människor att återuppstå på Domens dag. Man kommer att bli ifrågasatt och det är även då de goda till paradiset medan de onda blir straffade. 

Hinduer och buddhister har ungefär samma syn på döden och livet efter döden. De tror att man ska vara en god människa på Jorden för att sedan få bra karma som gör att du återföds till något bättre. Men deras mål är att avbryta den ständiga återfödseln. Likheten med islam är att man försöker göra gott på denna värld för att få goda konsekvenser. Däremot så finns inte återfödelse inom islam men man kan säga att domedagens återuppståndelse är som en slags återfödelse men  man är fortfarande sitt gamla jag. Skillnaden är att hinduer och buddhister inte tror på ett himmel / helvete motiv medan muslimer tror på det. Dessutom tror man inte heller på karma som muslim men man kan säga att om du kommer till helvetet så är det karma för något dåligt som du gjort i ditt liv. 

Judendomens beskrivning av livet efter döden är oklar och vad judarna tror är osäkert. De säger oftast att de inte vet vad som händer. Man ska däremot, likt alla andra religioner, vara god på Jorden och göra bra handlingar. 

Iden judiska heliga boken, Torah nämns ett skuggrike som liknar Jorden. Där kommer alla människor att hamna efter döden men man kan även hamna i helvetet men inte längre än 12 månader. Därefter så går människan vidare till skuggriket eller så lever kvar i minnet hos de levande. Islams och judendomens tankesätt är olik på så sätt att vi muslimer är säkra på vad som händer efter döden försöker gör allt för att komma till paradiset. Medan judar inte riktigt vet vad som händer utan försöker ändå leva ett bra liv under judendomens regler och försöka göra världen en bättre plats att leva på för de kommande generationerna. Däremot liknar judendomen och islam eftersom det finns ett helvete i båda religionerna, man kan hamna där om man har varit en dålig person. Men, i den judiska tron kan man bara vara där i 12 månader men i den islamska tron så lever man i helvetet för evigt. 

Kristendomens trosbekännelse säger tydligt att det finns ett liv efter döden. Det sägs även att Jesus en gång ska återkomma för att döma människorna. De som har levt rätt och varit goda kommer att hamna i himmelen hos Gud. Men de personer som inte har levt ett liv som Jesus predikat kommer att hamna i helvetet. Det liknar islam väldigt mycket eftersom båda religionerna har ett helvete och en sorts belöning i form av himmel / paradis. Dessutom så ska man göra gott och följa de regler som finns för att bli belönad. När Jesus återkommer för att döma människorna kan likna vid islams Domedag då alla människor återuppstår och blir dömd.

När man har dött så är det viktigt att snabbt ordna en begravning. En muslim begravs i en jordgrav där man läggs på sin högra sida med ansiktet vänt mot Mekka.

När det är begravning så är det endast männen som går på begravningen medan alla kvinnor samlas i den dödes hus eller i en lokal och har en sorts ceremoni där man läser ur koranen och de kvinnor som stod den döde närmst läser vissa delar ur koranen medan man har en kvinnlig ”imam” som läser speciella delar ur koranen. Sedan serveras endast kaffe och ett sorts bröd. Medan kvinnor har denna ”ceremoni” så är männen på begravning. Man börjar med att lägga ner kroppen i graven som görs av tre män som stod den döde närmst. Sedan får alla lägga lite jord och tillslut har man täppt igen hålet. Efter det så ber man en begravnings- bön utomhus som leds av en imam och det hela avslutas med att man läser delar ifrån koranen. Därefter samlas männen i en annan lokal där de dricker kaffe och samtalar. 

Hinduismens begravning ska också ske så snabbt som möjligt vilket stämmer med islams tradition.  Men begravning ser vi muslimer som något viktigt medan hinduer ser den döda kroppen som oren och något som man inte ska röra. Man tvättar kroppen och lindar den i vitt tyg / lakan. Det är alltid kremation som görs. Askan ska sedan spridas, helst i den heliga floden Ganges eller över annat rinnande vatten. Man läser ofta bitar ur heliga skrifter. Detta stämmer inte överens med islams begravning då man dels begravs i en jordgrav vilket man inte gör inom hinduismen. Däremot läser man heliga skrifter och man läser koranen på begravningar vilket är en likhet. Islams begravning har en tydligare struktur och är något viktigt medan man inte har en likadant tänk inom hinduismen. Tankesättet om att det är själen som är viktig är likadan inom både hinduismen och islam. 

Begravning och död ses som en viktig del av livet enligt judisk tro. Man ska begravas så snabbt som möjligt och man begravs i en kista av trä som sänks ner i en jordgrav. Man läser en speciell bön som heter Kaddish. Man brukar oftast lägga stenar vid graven för att visa att den döde inte är bortglömd. Jag skulle säga att islams och judendomens begravningar har sina likheter men även olikheter. I båda religionerna begravs man i en jordgrav och det ska ske snabbt. Dessutom så ber man en speciell bön vilket man också gör som muslim. Dock så är det endast män som går på begravningar men inom judendomen får alla gå på begravningar. I de islamska traditionerna så behöver man inte lägga blommor på gravarna, vilket skiljer sig från judendomen då man lägger stenar. 

En kristen begravning kan vara både kremering och jordbegravning. Man sjunger olika sånger, läser ur bibeln och ber böner. Den döda personen får bestämma hur den vill begravas och så blir det. Både kvinnor och män får gå på begravningar. Det är även tradition att vara svart klädd och lägga blommor på graven. Det stämmer inte riktigt med islams begravning då man alltid begravs i jordgravar och det är endast män som går på begravningarna. Vid en muslimsk begravning sker ceremonin vid graven medan en kristen ceremoni sker i kyrkan. Som jag nämnde innan så finns det ingen tradition av att lägga blommor på graven vilket finns i den kristna tron. En likhet är att man har olika slags böner vid begravningen. 

Rymdfart: Svarta hål

Svarta hål

Svarta hål brukar man kalla den koncentration av massa med en oändligt stor kraft. Ett svart hål är som sagt en koncentration av materia med en stark gravitation. I detta svarta hålet finns själva centrum av hålet och en bit utanför centrum finns det en punkt som kallas horisonten. I horisonten  finns det en dragningskraft som är så stark så att inte ens ljuset kan åka iväg. Horisontens starka dragningskraft gör att man inte kan återvända när man har nått den punkten. Du kan återvända om du åker snabbare än ljuset men det finns inget som åker snabbare än ljuset.

Om man tittar utanför det svarta hålet så ser det ut som att föremålet försvinner. Det är även så att tiden ser ut att gå långsammare för det som är utanför det svarta hålet. För det som är påväg in i hålet ser det ut som att tiden går snabbare utanför det svarta hålet. Detta beror på att gravitationen bromsar tiden.

Hur föds det vanligaste svarta hålet och varför finns dem?

Ett svart hål uppstår inte av ren slump utan det föds när ofantligt stora stjärnor dör. När man säger ofantligt stora så menar man att stjärnorna är åtminstone 20 gånger större än favoritstjärnan, solen. Man kan tänka sig att en levande stjärna är som en ständigt exploderande vätebomb. Den hålls ihop av sin egna gravitation. Men när bränslet tar slut så vinner gravitationen kampen och stjärnan kollapsar. När stjärnan kollapsar blåser den av sig de yttre lagren och kärnan trycks ihop. Det bildas ett kompakt objekt som är tungt och har en hög gravitation. Detta fenomen kallar vi för ett svart hål.  

Svarta hål fungerar som en motor som gör det möjligt för alla stjärnor att rotera. Alla svarta hål har alltså stjärnor och andra partiklar som roterar kring dem. Jag tycker att svarta hål även kan ses som ”soptunnor” och ”äter upp” saker i rymden som bl.a kanske inte behöver vara där. Men det finns även teorier om att man skulle kunna frakta giftiga avfall till ett svart hål och släppa det in dit. Själv tycker jag att det inte är en så bra med tanke på att man inte riktigt vet var saker tar vägen när de faller in i ett svart hål. Vi har mer eller mindre redan förstört Jorden väldigt mycket och jag tycker inte att vi ska skicka vårt avfall ut i rymden. Istället kan man komma på andra vetenskapliga idéer och teorier på hur man kan få slut på allt avfall. 

Olika sorters svarta hål

Jag har berättat om hur det vanligaste svarta hålet bildas men det finns två andra typer av svarta hål utöver de vanligaste.

Det finns något som kallas för svarta minihål och dessa minihål bildades efter Big Bang. Big Bang kallas för ”den stora smällen” på svenska och står för en explosion som skedde för ca 13,7 miljarder år sedan. Det var då någon liten, tät och het partikel exploderade. Detta är då en naturvetenskaplig teori på hur universum skapades. Smällen var en utvidgning av rummet som bar på all materia. Men expansionen fortsätter än idag då avståndet mellan himlakropparna ständigt ökar. Många av dessa minihål finns fortfarande kvar men är inte lika stabila som de vanliga svarta hålen. För att vara stabila och likna de vanliga svarta hålen måste de väga tusentals ton mer än vad de redan gör.

Sista typen av svarta hål är de massiva hålen eller galaktiska svarta hålen som de också kallas. 

Det finns galaxer med enormt stora svarta hål i sina centrum och kallas för galaktiska svarta hål. De galaktiska svarta hålen är aktiva galaxer som sänder ut strålning. Dessa massiva hålen kan vara en anledning till att galaxen håller ihop. Det finns även teorier om att det finns ett svart hål i mitten av vår galax, Vintergatan. Olika forskarlag har med teleskop kunnat se flera stjärnor som tydligt roterar runt en punkt. Det är indikation på att det faktiskt finns ett svart hål där. 

Stjärnorna snurrar som snabbast i den centrala delen av Vintergatan och för att det ska vara möjligt krävs det mycket stark gravitation. Stark gravitation behövs för att få så pass stora stjärnor att rotera runt i en snabb fart. I universum finns dem bara en sak som kan göra detta och det är ett supermassivt svart hål. Detta tyder på att det finns ett svart hål som har en massa som är 4 miljoner gånger så stor som solens placerat mitt i hjärtat av vår galax. Ett typiskt svart hål på 10 solmassor har en radie på 30 km. Massiva svarta hål har en radie på 300 miljoner km. 

Därmed så kan man säga att allt i vår galax, inklusive vårt solsystem roterar kring ett supermassivt svart hål. 

Hur kan vi veta att svarta hål finns?

Genom olika metoder kan man se och veta att svarta hål faktiskt finns. Från början var det bara en teori men idag kan man mer eller mindre bekräfta att svarta hål finns i vårt universum. Den första saken som avslöjar svarta hål är att objekt i närheten av ett svart hål roterar snabbt. Om kroppars rörelse påverkas av osynliga objekts gravitation kan det bero på att det är ett svart hål i närheten. Detta ser man inte med blotta ögat men med hjälp av teleskop och andra instrument kan man se dessa partiklar rotera. Dessutom finns det en film där man ser hur ett svart hål ”äter upp” en annan stjärna. 

Kring det svarta hålet lägger sig olika sorters heliumgaser som liknar ett slags lysande halsband. Men man kan även använda sig av olika strålningar som den radioaktiva strålningen gammastrålning och röntgenstrålning. Båda strålningstyperna lämnar de svarta hålen vid deras polområden där gravitationen är lägre. 

De enda svarta hål, som går att upptäcka är de som omges av stora mängder gas eller ingår i ett dubbelstjärnsystem.  

Personligen tycker jag att man kan förlita sig på dagens forskning som vi lägger mycket pengar och tid på och garanterat veta att svarta hål finns. Det finns alltså inspelat då en stjärna blir ”uppäten” av ett svart hål. Dessutom är forskningen uppe på en hög kvalitetsnivå och har instrument som verkligen kan förtydliga det man ser. 

Varför dras partiklar ner i det svarta hålet, vad händer när man dras in och kommer Jorden att dras ner i ett svart hål?

Man kan fråga sig varför partiklar dras ner i det svarta hålet och det beror på att det finns många partiklar som snurrar runt hålet. De krockar med varandra och den ena vinner energi och den andra förlorar energi. Alltså flyger den som förlorat energi ett snäpp närmare det svarta hålet. 

Men om det inte fanns någon friktion alls, så skulle partiklarna inte krockat med varandra. De skulle då bara snurrat runt och runt i all oändlighet.

Det som skulle hända om en människa föll ner i ett svart hål med fötterna före är att det skulle bli en mycket större gravitationskraft i fötterna tillskillnad från huvudet. Detta skulle betyda att man skulle dras isär och om Jorden skulle åkt in i ett svart hål skulle samma sak hända, det skulle splittras och bli till ”damm”. 

Många undrar även om Jorden kommer att dras in i ett svart hål. Men det är inte så möjligt än sålänge. Dels för att de närmsta svarta hålen är så pass långt borta så att det inte är tekniskt möjligt men det är även så att det inte finns så mycket mer runt och nära Jorden som skulle kunna göra att Tellus krockar med andra partiklar. Alltså kan vi inte falla ner i ett svart hål, än. 

Teorin om vita hål

Teoretiskt vis kan ett svart hål vändas ut och in. Då bildas ett vitt hål på en annan plats i tid och rum. Det vita och det svarta hålet förenas med en kort tunnel. Denna tunnel kallas för ett maskhål och fungerar som en tunnel mellan två olika platser. Avståndet mellan det vita och svarta hålet kan vara flera miljarder ljusår bort. Enligt teorin skulle resan genom maskhålet endast ta en liten del av en sekund.

Enligt mig så låter detta inte så möjligt och trovärdigt men med tanke på att det är en teori så kan man inte bevisa så mycket. Men skulle det funnits bevis och forskning som bevisar detta skulle man trott på det och vetat att det finns så som man gör med de svarta hålen. 

Slutsats

Forskandet på svarta hål och vita hål är relativt nystartat, iallafall på vita hål. Personligen skulle jag säga att jag tror mer på att svarta hål finns än att vita hål finns dels för att det finns mer bevismaterial för att svarta hål finns än för att vita hål finns. Vita hål är dessutom bara en teori. Men angående svarta hål så tycker jag att det låter vetenskapligt korrekt och det ena hänger ihop med det andra. Att ett svart hål bildas av en enormt stor stjärna som dör låter logiskt. Stjärnans massa samlas i mitten och har en hög gravitation med en händelsehorisont som inte ens ljuset kan fly från. Å andra sidan förstår jag de som inte tror på detta för att de inte har sett det med egna ögon och för att det är en relativt nystartad forskning. Men enligt mig så tycker jag att man kan förlita sig på den informationen som finns, bl.a de jag nämner ovan.

Jag skulle vilja satsa mer pengar på forskningen för att jag tycker att det är viktigt veta vad som finns utöver vår planet och galax. Vi måste kunna se om det finns risker med svarta hål, eller om det finns andra farliga saker i rymden eller i vår galax men även om det finns bra saker som kan inspirera oss här på Jorden och göra Jorden till ett bättre ställe att leva på.

Dessutom ska man satsa mer på forskning om svarta hål för att veta exakt vad det är men även lägga ner tid på teorin om vita hål för att veta om det är möjligt och om det finns i rymden. Jag skulle säga att vita hål kommer att förbli en teori men man vet aldrig om man en dag upptäcker att de verkligen finns.

Källor

https://www.flickr.com/search/?text=black%20holes

https://sv.wikipedia.org/wiki/Svart_h%C3%A5l

http://viralt.aftonbladet.se/8-saker-du-inte-vagat-fraga-om-svarta-hal/

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/vad-ar-svarta-hal

https://www.youtube.com/watch?v=dhzcCRg18cA

https://www.youtube.com/watch?v=e-P5IFTqB98