Världsreligionerna

Som troende muslim finns det flera olika regler och olika plikter som man måste följa, för att var en god människa och komma till paradiset. Personligen så följer jag de flesta reglerna och vill vara en bra och trevlig medmänniska men även komma till paradiset efter döden. Eftersom jag är en bosniak, alltså en bosnisk muslim så är jag inte lika ”hård” som andra som t.ex muslimer från mellanöstern. Jag följer samma traditioner och riter men vi överanalyserar inte koranen och vi har egna traditioner samt egna regler. Föreläsningar i den bosniska moskén är fredlig, man lär sig vad man ska göra och hur man blir en bättre människa. Medan en ”arabisk” moské oftast ”skäller” på folket som sitter och lyssnar och berättar alla fel de gör men försöker övertyga de med olika saker. Vissa övertalar folk att IS är bra så att de sedan går med där vilket inte ens har något med vår religon att göra. Det är synd att IS säger att de gör det ”för Allah” när de egentligen använder religionen för att ha något att skylla sina handlingar på. Detta gör att andra, icke- muslimer, som inte vet så mycket om koranen, drar alla muslimer över en kant. 

Själva religionen är baserad på att du ska vara en bra människa och islam är en fredlig religon. Man ska göra gott på denna världen för att sedan komma till paradiset när man dör.

Jag är alltså en muslim, från balkan som följer de flesta plikter och regler men firar även högtider som andra muslimer, men det är andra traditioner som är från Bosnien och gäller för oss bosniaker.  

På balkan är det är väldigt blandat, religionsmässigt. Det finns allt från judar, muslimer, ortodoxare, katoliker osv men man har även egna traditioner just från balkan.

Bön

Min vardag påverkas mycket men det är inget jag tänker på. Som muslim har man en plikt som är att man ska be fem gånger om dagen. Bönen sker i gryningen (Fajr) som är 2 enheter, middagstiden (Dhuhr) som är 4 enheter, den sena eftermiddagen (Asr), som är 4 enheter, skymningen (Maghrib), som är 3 enheter och sist när mörkret fallit (Isha), som är 4 enheter.

Dessa bönerna tar ungefär 30-40 minuter sammanlagt. 

När man ska be så står man vänd mot Kaba som ligger i Mekka. Böneriktningen kallas Qibla och gäller var man än befinner sig i världen. När man ber så gör man olika rörelser samtidigt som man läser olika citat eller ”visor”, innantill, från koranen. Man kan säga att det liknar yoga men är mer enformigt. 

I islam börjar man med att tvätta sig på ett speciellt sätt som kallas Wudu. Som tjej ska jag ha slöja på huvudet och långärmat samt långa byxor, det ska inte heller sitta för tight. Man kan köpa speciella böneklänningar som täcker hela kroppen. Som man ska man också ha långa kläder och vissa har en bönemössa som kan likna judarnas kippa. Man brukar oftast be på en bönematta.

Böner har man i nästan alla religioner. Skillnaden mellan islams och kristendomens bön är att bönen i kristendomen inte är obligatorisk på samma sätt som islams bön. Som kristen ber man en bön t.ex innan man äter och tackar Gud för maten, eller så ber man för någon som är sjuk. Men som muslim har du en bönplikt, du måste be fem gånger om dagen. Om du kan så ska du även besöka moskén, vilket jag endast gör när jag är i Bosnien då det finns fler ”arabiska” moskéer här i Sverige som inte är detsamma som bosniska moskéer.

När man besöker moskén så gör man det för att be. I kristendomen och judendomen besöker man kyrkan och synagogan för att ha olika sorters gudstjänster men även för tillbedjan.

Något som linkar gudstjänst / predikan i islam, i Bosnien, är en tradition under ramadan som är att man går till moskén innan den sena eftermiddagen och läser koran. Det brukar finnas från 2-5 imamer som läser koranen högt medan du antingen lyssnar eller följer med i din egna koran. Detta kan likna kristendomens gudstjänster eller när de sjunger olika psalmer. Även judar går på olika gudstjänster som leds av en chazzan som kan liknas vid med en imam och en präst.

I hinduismen så kan man besöka ett tempel där man kan be till gudarna eller offra olika saker. Men man kan även be hemma där man har ett altare med statyer, rökelser osv. Hinduernas bön kallas för Puja och utförs en till två gånger om dagen som liknar islams dagliga bön. De har ingen speciell ledare som de abrahamitiska religionerna, men det brukar oftast vara kvinnor som leder det. Det är inte likt islam då det endast är män som leder en bön och imamer är alltid män.

Som hindu tillber man den Gud / Gudinna som är rätt för det du ber för som om du t.ex ber för bra resultat på ett prov så ber du till en Gud / Gudinna som passar till det men om du ber för rikedom eller kärlek så ber du till andra Gudar / Gudinnor. Detta gör man inte inom islam då man endast tror på en Gud som man ber till. 

Som buddhist mediterar man och försöker hitta den rätta vägen för att bryta återfödelsen och nå nirvana. Detta kan man säga är likt islam eftersom man ber för att det är din plikt men även för att sedan komma till paradiset.

Specialkost

Som muslim får jag främst inte äta griskött / fläsk samt alla andra produkter som innehåller gris. Jag ska helst äta mat som är halal, vilket betyder att maten är tillåten och att köttet är slaktat på ett speciellt sätt. Personligen äter jag inte fläsk, men jag äter icke -halalslaktat kött eftersom det är svårt att få tag här i Sverige och halalslaktat ser man inte så strikt på som Bosniak. Jag känner att det inte har en större påverkan på mig, jag väljer bara bort allt med fläsk.

Det finns många anledningar till varför jag inte får äta fläsk men den främsta anledningen är att grisen anses som oren. I och med att islam är en ren religion d.v.s att allt ska va rent, allt från din bostad till mat. Grisen har få svettkörtlar och blir inte av med de gifter den får i sig eftersom grisar äter allt från döda insekter och djur till växter. Dessutom lever grisen i en smutsig miljö som gör att den får ännu fler sjukdomar.

Kristendomen har inga speciella matvanor medan judar och buddhister har. Judar äter mat som är Kosher, vilket betyder att maten är tillåten, såsom ordet halal. Alla grönsaker är tillåtna men när det gäller kött så finns det strikta regler som man ska följa. Man ska inte blanda kött- och mjölkmat och all kött måste slaktas på ett särskilt sätt, likaså inom islam. Griskött är inte tillåtet inom judendomen samt häst, kamel och alla skaldjur. De flesta buddhister är vegetarianer men det finns däremot de buddhister som äter kött och fisk. 

Likheten med islam och judendomen i denna fråga är att man inte får äta griskött och att ordet Kosher och halal betyder ungefär samma sak. Dock så får muslimer äta skaldjur och hästkött osv. Islam och kristendomen är totalt olika i denna fråga. Som kristen får man äta vad som helst medan vi muslimer måste hålla oss till specifika regler. 

Buddhismens och hinduismens kost har en stor skillnad jämfört med islam. Buddhister och hinduer är oftast vegetarianer eftersom man har stor respekt för allt levande och för att religionerna förkunnar icke- våld. Man tycker även att det är fel att döda djur för att få föda. Att vara vegetarian ser vi, muslimer, som ett eget val medan vissa hinduer och buddhister ser det som en plikt. Men det finns även de muslimer som är vegetarianer för att dem inte vill äta icke- halal slaktat kött och väljer därför att inte äta kött överhuvudtaget.

Hinduer ser kon är ett heligt djur som absolut inte får ätas. Det skiljer sig från islam då vi muslimer äter mest oxkött / ko. Dock kan man säga att det är samma sak som att vi inte får äta griskött, eller andra produkter som innehåller något från grisen, vilket hinduer inte får med kon. Alltså får de inte äta köttet, använda mjölken osv.

Som muslim får jag inte dricka alkohol och det får jag inte eftersom allt som är skadligt eller vars skadliga inverkan överstiger nyttan är förbjudet. Personligen ser jag inte detta som en negativ påverkan på mej som individ, jag tycker bara att det är bra eftersom det är hälsosamt att avstå från alkohol och för att det inte är bra för dig eftersom det kan sätta dig i fara.

Alkohol har sedan urminnes tider funnits och varit ett problem. Enligt forskning så är alkohol dåligt för kroppen och kan orsaka många olika sjukdomar. Dessutom så är man instabil när man är berusad vilket gör att man kan skada sig eller andra. Alltså är detta förbjudet för att Gud vill att man ska leva ett gott liv, utan att skada sig själv eller andra. Jag ser detta som en viktigt punkt och personligen följer jag denna strikt. Däremot så är alkoholdrickande mer eller mindre tillåtet inom kristendomen. Man får dricka men inte missbruka det. Det står ingenstans i Bibeln att det är förbjudet men det står att man inte får missbruka exempelvis vin. På både Nya och Gamla testamentets tid var vin en vanlig dryck och man antar att även Jesus drack vin. Kristendomens och Judendomens syn på alkohol är lik. Det står inte att det är förbjudet. I olika judiska högtider förekommer alkohol och man ser inte det som något förbjudet. 

Inom hinduismen är alkohol förbjudet och i många delar av Indien råder alkoholförbjud. Även en av Krishnas regler är att man inte får dricka alkohol.

I Buddhismen är det så att man får dricka alkohol men man ska helst avstå från det. Det är upp till en själv om man vill dricka eller inte men Buddha rekommenderade att avstå från alkohol.

I denna frågan liknar islam hinduismen och buddhismen mest. Det är alltså förbjudet att dricka och de flesta avstår från detta. Dock så är det inte lika strikt inom buddhismen men de flesta avstår från det. Medan man som jude och kristen får dricka alkohol men med måttlighet. Man ska alltså inte missbruka det men man får dricka det.

Fastetiden

Muslimer har olika plikter och en av de är att man måste fasta, om man har möjligheten till det. Du kan t.ex vara sjuk, ha en sjukdom som gör att du måste ta tabletter under dagen osv. Kvinnor som har mens får inte fasta eller be för att de anses som orena. Som jag nämnde innan så ska man vara ren när man ber och när man blöder på olika sätt så är det orent. 

När det är ramadan så fastar man i en hel månad, som flyttas hela tiden. Varje år förskjuts månaden Ramadan med tolv dagar. Det gör att man ibland kan uppleva Ramadan på vintern, ibland på sommaren. Under ramadan så ska man be mycket, läsa koran och vara en fredlig människa. Man ska avstå från mat och fokusera på sitt inre. Den främsta anledningen till varför vi fastar är eftersom profeten Muhammed själv fastade när han tog emot de första delarna av koranen. En annan anledning till att man fastar är att man ska bli mer tålmodig och komma närmare Allah. Dessutom ska ens egen andliga identitet och den muslimska gemenskapen stärkas. Men när man fastar så ”vilar” även ens inre organ. Men många muslimer säger även att fastan lär en att behärska sig själv och stå ut med att vänta på det man behöver men fastan ger dessutom förståelse för hur en fattig och svältande medmänniska kan ha det.

Man äter och dricker inget från gryningen till skymningen. Man samlar ofta ihop familjen och bryter fastan tillsammans. 

Jag påverkas positivt av ramadan. Jag tycker att det är en trevlig högtid där man lär känna sin egna tro eftersom man lyssnar på många föreläsningar, läser koranen osv. Det är även skönt att inte behöva tänka på mat hela tiden och man är lugn. 

Ramadan avslutas med en högtid som heter Eid al- fitr men kallas även Bairamfesten. Detta påminner om kristendomens påskfasta. Där fastar man 40 dagar inan påsk där söndagarna är undantagna. Den sjunde och sista veckan i fastetiden heter stilla veckan och avslutas med påskafton, så som ramadan avslutas med Eid al- fitr. Skillnaden med ramadan och påskfastan är att man inte äter eller dricker något som muslim under ramadan. Men som kristen under påskfastan är man antingen vegetarian eller vegan. Man får äta som vanligt men endast vegetarisk eller vegansk mat och man får dricka vatten.

Man kan säga att Buddha utförde någon slags av fasta då han inte åt så mycket, nästan inget alls. Det sägs att han levde på sex riskorn om dagen. Men än idag äter inte munkar mycket och lagar ingen egen mat då människor skänker mat till de. Kopplingen med fastan i islam och Buddha är att man ska tänka på sin själ och sitt inre. Att fokusera på meditation / bönen är ett sätt att komma närmare nirvana / Allah.

I judendomen finns det en högtid som ses som den viktigaste, Jom Kippur. Denna högtid liknar ramadan på många olika sätt. För det första så går Jom Kippur ut på att fasta, be böner och gå på gudstjänster. Dessutom ska man försöka bli en bättre människa. Allt detta stämmer överens med ramadans budskap.

Ännu en sak som liknar ramadan är att man avstår man från mat och dryck. Däremot fastar man från solnedgången dagen innan till kvällningen under Jom Kippur. Alltså avstår man från mat och dryck i 25 timmar. Detta skiljer sig från islam där man fastar i en hel månad från gryningen till skymningen. Under Jom Kippur får man inte får bada, sminka sig eller använda deodorant, vilket inte liknar ramadan där man ska vara ren för att kunna be, läsa koranen och besöka moskén, men även det som jag nämnde ovan, islam är en ren religion. 

Eid al- fitr, Eid al- adha och vallfärden

Något som alla muslimer ser fram emot är båda typerna av Eid. Det är som när kristna / ateister ser fram emot julafton. Eid al- fitr infaller efter fastan, Ramadan och Eid al- adha infaller vid pilgrimsfärden. 

Eid al- fitr är den högtid som indikerar att ramdan är över. Man vaknar tidigt på morgonen och männen gör sig redo för eid- bönen. Kvinnorna stannar hemma och förbereder frukosten som man sedan äter med hela familjen. Under dagen så ber man som vanligt, hälsar på familj, äter en typisk eid- middag / buffé och barnen får gåvor i form av pengar. Man firar att man har klarat av fastan och ber om att Allah ska acceptera ens bra handlingar och förlåta ens synder. Det är förbjudet att fasta på eid- dagen eftersom det är en dag då man ska fira. 

Eid al- adha firar man i den tolfte månaden i den islamska kalendern. Det är i denna månaden som islams femte grundpelare utförs. Den femte grundpelaren är att vallfärda och då åker man till mecka, men bara om man har pengarna till det. Detta är den ända grundpelaren som inte är obligatorisk. När man besöker mecka blir man fri från sina synder men man utför även den femte grundpelaren.

Eid al - adha firas den tionde dagen i den tolfte månaden. De som inte vallfärdar samlar familjen, nära och kära. Dagen börjar med en morgonbön, Eid- bönen. Återigen så är det endast männen som ber eid- bönen. Man gör i princip samma sak som när man firar Eid al- fitr förutom att man offrar ett får till minne av profeten Abrahams prövning. Om man vill tar man en del av köttet och resten delar man ut till bl.a grannar, familj och de fattiga. Varför man offrar just får är eftersom profeten Abraham fick en uppenbarelse om att han skulle offra sin sons liv. När han väl skulle offra sin son så skickade Gud ner ett får på Jorden som skulle offras istället för Abrahams son.

Högtider, vallfärd och att offra något finns i flera olika religioner. I både hinduismen och islam så offrar man saker till Gud / gudar&gudinnor. Skillnaden är att man som muslim offrar ett får varje år medan man som hindu offrar saker vardagligen. Man offrar t.ex blommor eller eld till gudarna eller gudinnorna vid Puja bönen som bes vardagligen. Kristendomen, Judendomen och Buddhismen har inga hötider eller moment då de offrar saker. Men vi, som inte är buddhister kan tycka att munkar offrar allt de har för att leva på de sätt som Buddha levde på.

Muslimer vallfärdar till Mecka, judar till Jerusalem, kristna till Betlehem, hinduer till Varanasi och 

Ganges och buddhister till Bodh Gaya. Likheten är att alla dessa städer och ställen ses som heliga och religiösa personer vallfärdar hit. Skillnaden är dock att vallfärden är en av muslimernas grundpelare och ses som viktig och är en stor dröm som alla muslimer vill uppfylla. I de andra religionerna är inte vallfärden en slags plikt förutom i hinduismen där man mer eller mindre ska besöka Staden Varanasi och Floden Ganges. 

Viktiga högtider förekommer i alla religioner, jag har berättat om både ramadan och eid al- fitr samt eid al -adha. Inom kristendomen kan man säga att julen är den mest efterlängtade högtiden men även den största. Man firar Jesus födelse och att Gud blev till människa och skulle frälsa människor. Julen kom till Sverige runt 1100- talet men det var inte förens 1700-talet och framför allt 1800-talet som julfirandet tog riktig fart. Idag är julen en högtid som många firar, kristna men även icke- troende personer. Man samlar familj och vänner och sedan äter man julmiddag. Är man en troende kristen så ber man en julbön som alla är med på. Man köper julklappar som delas ut och man kollar på olika julprogram.  

Eid högtiderna och julen liknar varandra väldigt mycket men har även sina olikheter. Likheterna är sättet man firar det på. Man samlar ihop familjen och vänner, äter traditionell mat, ber en speciell bön och presenter delas ut. Skillnaderna är varför man firar högtiderna. Julen firar man för att Jesus föddes men eid al- fitr firar man efter ramadan, för att fira att man har klarat av fastan och ber Gud om att han ska acceptera den och förlåta ens synder. Eid al - adha firar man i minne av Abrahams prövning. 

Hinduernas ”viktigaste” högtid är Diwali som är en ljusfest. Många firar minnet av Rama och Sita från berättelsen Ramayana men budskapet är att ljuset besegrar mörkret, d.v.s att det goda besegrar det onda. Under högtidens sista dag får gifta kvinnor presenter av sina män. Barnen får nya kläder. Dessa gåvor ska symbolisera att regntiden är över och att året börjar på nytt. Båda typerna av eid och Diwali har mest skillnader. Den enda likheten är att man träffar familj och firar med dem. Skillnaden är varför man firar det man firar. Diwali firar man till minnet av Rama och Sita och deras kamp mot ondskan. Det är därför man tänder ljus. Eid al- fitr firar man efter ramadan, för att fira att man har klarat av fastan och ber Gud om att han ska acceptera den och förlåta ens synder. Eid al - adha firar man i minne av Abrahams prövning. Däremot kan Diwali ses som ett slags nyårsfirande som sker i princip överallt i hela världen. 

Vesak är den högtiden som man ser som störst inom buddhismen. Det man firar är Buddhas  födelse, uppvaknande och parinirvana men det som har mest betydelse är Buddhas uppvaknande. Det är nämligen då buddhismen börjar. Under högtiden besöker lekmän tempel och kloster där de deltar i meditation som pågår hela natten. Man dekorerar hus och tempel med ljus. Denna högtiden liknar inte Eid på något vis utan liknar mer ramadan då både vesak och ramadan har en lång bön / meditation som pågår hela natten / till midnatt. Man kan även säga att vesak liknar hinduismens diwalifest då man tänder ljus som symboliserar något. Skillnaden är att ljuset i vesak symboliserar Buddhas uppvaknande och ljus i diwalifetsen symboliserar det goda. 

Död och begravning

Som muslim tror man att det man gör på jorden påverkar ditt liv efter döden, alltså om du kommer till paradiset eller helvetet. Om du har varit en god människa och gjort gott på Jorden så kommer du till paradiset och om du har varit en människa som inte har varit muslim och varit en dålig person så kommer du till helvetet. När man har dött så är det slutet på det jordiska livet men en början på det eviga. Enligt islam så kommer alla människor att återuppstå på Domens dag. Man kommer att bli ifrågasatt och det är även då de goda till paradiset medan de onda blir straffade. 

Hinduer och buddhister har ungefär samma syn på döden och livet efter döden. De tror att man ska vara en god människa på Jorden för att sedan få bra karma som gör att du återföds till något bättre. Men deras mål är att avbryta den ständiga återfödseln. Likheten med islam är att man försöker göra gott på denna värld för att få goda konsekvenser. Däremot så finns inte återfödelse inom islam men man kan säga att domedagens återuppståndelse är som en slags återfödelse men  man är fortfarande sitt gamla jag. Skillnaden är att hinduer och buddhister inte tror på ett himmel / helvete motiv medan muslimer tror på det. Dessutom tror man inte heller på karma som muslim men man kan säga att om du kommer till helvetet så är det karma för något dåligt som du gjort i ditt liv. 

Judendomens beskrivning av livet efter döden är oklar och vad judarna tror är osäkert. De säger oftast att de inte vet vad som händer. Man ska däremot, likt alla andra religioner, vara god på Jorden och göra bra handlingar. 

Iden judiska heliga boken, Torah nämns ett skuggrike som liknar Jorden. Där kommer alla människor att hamna efter döden men man kan även hamna i helvetet men inte längre än 12 månader. Därefter så går människan vidare till skuggriket eller så lever kvar i minnet hos de levande. Islams och judendomens tankesätt är olik på så sätt att vi muslimer är säkra på vad som händer efter döden försöker gör allt för att komma till paradiset. Medan judar inte riktigt vet vad som händer utan försöker ändå leva ett bra liv under judendomens regler och försöka göra världen en bättre plats att leva på för de kommande generationerna. Däremot liknar judendomen och islam eftersom det finns ett helvete i båda religionerna, man kan hamna där om man har varit en dålig person. Men, i den judiska tron kan man bara vara där i 12 månader men i den islamska tron så lever man i helvetet för evigt. 

Kristendomens trosbekännelse säger tydligt att det finns ett liv efter döden. Det sägs även att Jesus en gång ska återkomma för att döma människorna. De som har levt rätt och varit goda kommer att hamna i himmelen hos Gud. Men de personer som inte har levt ett liv som Jesus predikat kommer att hamna i helvetet. Det liknar islam väldigt mycket eftersom båda religionerna har ett helvete och en sorts belöning i form av himmel / paradis. Dessutom så ska man göra gott och följa de regler som finns för att bli belönad. När Jesus återkommer för att döma människorna kan likna vid islams Domedag då alla människor återuppstår och blir dömd.

När man har dött så är det viktigt att snabbt ordna en begravning. En muslim begravs i en jordgrav där man läggs på sin högra sida med ansiktet vänt mot Mekka.

När det är begravning så är det endast männen som går på begravningen medan alla kvinnor samlas i den dödes hus eller i en lokal och har en sorts ceremoni där man läser ur koranen och de kvinnor som stod den döde närmst läser vissa delar ur koranen medan man har en kvinnlig ”imam” som läser speciella delar ur koranen. Sedan serveras endast kaffe och ett sorts bröd. Medan kvinnor har denna ”ceremoni” så är männen på begravning. Man börjar med att lägga ner kroppen i graven som görs av tre män som stod den döde närmst. Sedan får alla lägga lite jord och tillslut har man täppt igen hålet. Efter det så ber man en begravnings- bön utomhus som leds av en imam och det hela avslutas med att man läser delar ifrån koranen. Därefter samlas männen i en annan lokal där de dricker kaffe och samtalar. 

Hinduismens begravning ska också ske så snabbt som möjligt vilket stämmer med islams tradition.  Men begravning ser vi muslimer som något viktigt medan hinduer ser den döda kroppen som oren och något som man inte ska röra. Man tvättar kroppen och lindar den i vitt tyg / lakan. Det är alltid kremation som görs. Askan ska sedan spridas, helst i den heliga floden Ganges eller över annat rinnande vatten. Man läser ofta bitar ur heliga skrifter. Detta stämmer inte överens med islams begravning då man dels begravs i en jordgrav vilket man inte gör inom hinduismen. Däremot läser man heliga skrifter och man läser koranen på begravningar vilket är en likhet. Islams begravning har en tydligare struktur och är något viktigt medan man inte har en likadant tänk inom hinduismen. Tankesättet om att det är själen som är viktig är likadan inom både hinduismen och islam. 

Begravning och död ses som en viktig del av livet enligt judisk tro. Man ska begravas så snabbt som möjligt och man begravs i en kista av trä som sänks ner i en jordgrav. Man läser en speciell bön som heter Kaddish. Man brukar oftast lägga stenar vid graven för att visa att den döde inte är bortglömd. Jag skulle säga att islams och judendomens begravningar har sina likheter men även olikheter. I båda religionerna begravs man i en jordgrav och det ska ske snabbt. Dessutom så ber man en speciell bön vilket man också gör som muslim. Dock så är det endast män som går på begravningar men inom judendomen får alla gå på begravningar. I de islamska traditionerna så behöver man inte lägga blommor på gravarna, vilket skiljer sig från judendomen då man lägger stenar. 

En kristen begravning kan vara både kremering och jordbegravning. Man sjunger olika sånger, läser ur bibeln och ber böner. Den döda personen får bestämma hur den vill begravas och så blir det. Både kvinnor och män får gå på begravningar. Det är även tradition att vara svart klädd och lägga blommor på graven. Det stämmer inte riktigt med islams begravning då man alltid begravs i jordgravar och det är endast män som går på begravningarna. Vid en muslimsk begravning sker ceremonin vid graven medan en kristen ceremoni sker i kyrkan. Som jag nämnde innan så finns det ingen tradition av att lägga blommor på graven vilket finns i den kristna tron. En likhet är att man har olika slags böner vid begravningen.