Bilduppgift: Snett ansikte

Bilduppgift: Att fotografera nära

Min makro blid:

Min bildgåta:

Tänk efter 6:2

Tänk efter 6:2

T1. Hur kan du kontrollera om x = 6 är lösning till ekvationen 8 + x = 13?

Hur tänker du när du löser ekvationerna.

När jag ska lösa en ekvation sätter jag in ”6” istället för ”x”. Så att det blir;

8+6=?

8+6= 14. 8+x ska bli 13 inte 14. Då vet jag att x inte är 6.

T2

a) x + 7 = 21  14+7=21  x=14

b) x – 8 = 20   28-8=20  x=28

c) 6x = 18     6x3=18   x=3 

d) x/3=10     30/3=10   x=30

T3.

a) 2x + 3 = 15   2x6+3=15   x=6

b)x/4-2=3    20/4-2=3  x=20

T4 Detta är början på ett mönster med kulor. Uttrycket 3n + 2 visar hur många kulor det sammanlagt behövs till n st röda kulor. 

a) Arvid har 20 röda kulor i sitt mönster. Hur många har han sammanlagt?

3x20+2=62 kulor.

b) Ebba har sammanlagt 47 kulor i sitt mönster och påstår att det finns 15 röda kulor i hennes mönster. Visa om Ebba har rätt.

3x15+2=47 kulor. Ebba har rätt.

c) Leo har sammanlagt 101 kulor. Hur många röda kulor finns i hans mönster?

3x33+2=101 kulor. Det finns 33 röda kulor. 

Skrivuppgift- Svarta damen

Svarta Damen

- Kom , vi går till grupprummet, viskade Anna till Sara.

De reste sig upp och gick till grupprummet och låste dörren. Matematiklektionen var lång och tråkig så tjejerna gick in på ask.

- Ha ha ha, kolla Anjas svar, vilken mes! Anna och Sara skrattade så att de fick kramp i magen.

Anna fortsatte skrolla genom sidan och stannade på ett  svar där det stod “Om du inte gillar kommer du se en grön prick inne på toaletten som kommer förvandlas till en kvinnlig ande som heter svarta damen”.

- Den har fått 1220 likes, Anna ska du inte gilla den?

-Skojar du eller? Detta är bara påhitt. Inget kommer att hända.

Sara fick en klump i magen när hon tänkte på svarta damen, tankarna snurrade i huvudet.

-Plocka ihop era saker så ska vi sluta, sa matematikläraren bestämt.

Tjejerna sprang in på toaletten för att de skulle fixa sitt hår.

-Stäng dörren, skrek Sara.

Anna stängde dörren och Sara var nu själv inne på toaletten. Plötsligt bildades det en grön prick i spegeln och ljuset släcktes.

-Anna är det du?

Sara fick inget svar. Paniken steg och Sara blev orolig. Pricken blev större för varje sekund. Hon försökte ta sig till låset och låsa upp. Hon sparkade upp dörren och sprang gråtandes ut.

Anna var kvar på toaletten och Sara slog på dörren och ropade på Anna. Men hon fick inget svar. Till slut flög Anna ut ur toaletten, andfådd.  

-Jag såg en grön prick, skrek de i mun på varandra.

Båda två var förvirrade. Vad skulle de ta sig till?

- Jag vet, vi går in på ask och gillar svaret, sa Anna snyftandets.

De tog snabbt upp mobilerna och gillade svaret. Sedan gick de till matsalen som om ingenting hade hänt.

Efter skolan träffades de hemma hos Sara. De gjorde sina läxor och åt pannkakor. Plötsligt såg Anna en kvinna i svarta kläder vid dörröppningen. Hon blundade och öppnade ögonen igen. Då var damen borta. Anna frågade om Sara hade sett något men det hade hon inte. Sara sa att det kunde ha varit hennes mamma, men ingen var hemma.

De reste sig upp och gick ut från hennes rum. Anna undersökte ovanvåningen och Sara på nedervåningen. De träffades på rummet och ingen av dem hade sett någon eller något.

De satte sig i sängen och satte på TV.  Då kom en kvinna i svarta kläder upp, blek och läskig. Sara försökte byta kanal men det gick inte. Kvinnan kom ut ur TV:n och tog stryptag om flickorna. 

2 timmar senare...

- Sara, vi är hemma nu. Sara? Sara?

Hennes mamma sprang upp till övervåningen och gick in i Saras rum. Där såg hon Sara och Anna, ligga på golvet, blödandes, döda...

Läxa v.21

B1

Die Katze ist 15 Jahre alt. Sie ist sehr alt. 

B2

Der Hund ist süß. Er heißt Karlo.

B3

Der Papagei ist blau und gelb. Er ist immer froh.

B4

Das ist meine Schlange. Es ist nicht gefährlich.

B5

Die Jacke ist groß. Sie ist Größe 44.

B6

Das Eis schmeckt gut. Es ist kalt und süß.

B7

Das Mädchen heißt Irmela. Es wohnt in Hamburg.

B8

Der Junge geht in Klasse 6. Er ist 11 Jahre alt. 

B9

Das Haus ist rot. Es hat 10 Fenster. 

————————————————————————————————————

C1

Flickan går i skolan. Hon är 12 år gammal.

C2

Papegojan är gammal.

C3

Musen är liten. Hon är också smal.

C4

Das ist ein Vanilleeis. Es schmeckt gut.

C5

Der Hamburger ist ehrfürchtige. Er ist auch billig.

C6

Die Orange schmeckt nicht gut. Es ist sauer.

Lag och rätt

Lag och rätt

1.Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?

Man ska komma överens och ha ett fungerande samhälle. Man ska kunna straffa brottslingar, styra upp lekar, rollspel etc. man ska ha kontroll. Riktlinjer för hur man bör bete sig.

2.Hur går det till när nya lagar stiftas?

1. Propotion från regering / motioner från riksdagen
2. Propositioner / motioner meddelas av talmannen i kammaren 
3. utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad de tycker om förslaget
4. Partierna i rikstagen diskuterar i sina partigrupper om vad de tycker om förslaget
5. Riksdagen diskuterar och fattar beslut i kammaren om den nya lagen.
6. Regeringen får veta vad riksdagen i en riksdagsskrivelse, sedan ska regeringen se till att beslutet träder i kraft. 

3. Varför bryter man mot lagarna?

Det finns olika anledningar. Ibland kan det vara grupptryck. Men det kan även vara att man inte håller med lagarna så att man bryter mot lagen. Det kan också vara så att man får kickar av det.  Det kan även bero på arv och miljö. Man kan födas med vissa förmågor och ha bristande kontroll. 

Miljön kan också påverka en. Om man har det dåligt hemma, blir slagna och missbruk i hemmet.  Bostadsområdet kan också påverka. Om ekonomin är dålig och kan leda till att att man begår brott.  

Om man själv har blivit slagen är det troligt att man själv använder våld. Man kan även begå brott för att finansiera missbruk eller att ”få de saker man vill ha”. 

4.Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller.

Förundersökning

När ett brott har begåtts utreder polisen vad som hänt. Genom t.ex förhör, undersökning av brottsplatsen och teknisk utredning. Detta kallas förundersökning. Den leds av polis eller åklagare. Förundersökningar är alltid sekretessbelagda. Polisen eller åklagaren kan också besluta att förundersökningen ska läggas ner. Detta sker i de fall då det inte går att få fram tillräckligt med bevis om åtal.

Domstolen

Förundersökningarna kan leda till att åklagaren beslutar att åtala en person för brottet vilket kan innebära rättegång i tingsrätten. Med hjälp av utredningen kan domstolen pröva om åklagaren kan bevisa att den åtalade har begått just det brott som åklagaren påstår.  

Strafföreläggande

Vid mindre allvarliga brott kan åklagaren besluta att det ska vara strafföreläggande i stället för att åtala. Det innebär att åklagaren utan rättegång bestämmer att den misstänkte ska betala böter. En förutsättning är att den som misstänks för brottet har erkänt det. Strafföreläggande är vanligt vid trafikbrott, t.ex fortkörning.

Överläggning

Efter förhandlingen diskuterar domarna målet och bestämmer hur de ska döma. Detta kallas för överläggning. Varje domare har en röst och ingen utomstående har rätt att vara med vid överläggningen. Det som har sagts är hemlighet även efter att domstolen har meddelat sin dom. 

Tingsrättens dom

Domen grundas bara på det som kom fram under huvudförhandlingen som. Domen meddelas oftast vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar då om vilken dag och vilket klockslag som domen kommer att meddelas. I vissa fall avkunnar tingsrätten domen omedelbart efter sin överläggning. Domstolen skickar alltid ut domen per post till parterna.

5 a) Varför är huvudförhandlingen offentlig?

Huvudförhandling =rättegång

Man ska kunna se att det går tätt till, Man kan se att man kan ha en försvarsadvokat. Det ska vara tydligt med att personen har tackat nej. Släkt, anhöriga och  vänner till båda parter ska kunna komma och stötta.

5 b)Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?

Sexualbrott får man inte gå på eftersom det är ganska personligt. Tvistemål, Det finns undantag inom mord. Vittnet kan känna sig hotad av olika gäng om vill döda vittnet om man säger något. Mål där ungdomar och barn förekommer. Om det rör sig krigs rikets säkerhet

6. Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda med en dom?

Man kan överklaga domen till hovrätten eller högsta dimstolen. Högsta domstolen tar INTE upp alla mål. Bara om de kan bli prejudicerande eller är av speciellt intresse.  

Både parterna kan överklaga. Om en av parterna gör det  kan det bli en ny rättegång även om den andra parten inte vill det. 

7.Ge exempel på vad ett tvistemål är.

• Vårdnadstvist är vem som ska få vårdnaden om barnen
• Skilsmässa, vem får vad? 
• Arvstvist, vem ska få ärva vad?

8.Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott?

När ungdomar begår brott får de oftast åtalsunderlåtelse. Många ungdomar kan uppfatta detta som att slippa ett straff men man blir dömd och det registreras i straffregistret. Personen som blir dömd får straffrabatt mellan 15-20 år. Större rabatt ju yngre man är. Om man är under 15 kan man inte straffas utan få böter som de senare kan betalas eller kan föräldrarna betala. Om föräldrarna inte vill betala dras pengarna av ens konto när man börjar jobba. Om man är 15 och uppåt kan man få jobba på ungdomstjänst/samhällstjänst. Man kan även hamna på ungdomsvård och man får tillgång till utbildning/skola. Man är även inlåst. Man kan bli fosterhemsplacerad, barnet flyttas från problemen. Socialförvaltningen är alltid inkopplad under 18 år. Om man har begått grövre brott kan man hamna i ungdomsfärngelse.

9. Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.

Böter 

Man kan få böter om man parkerar bilen på fel plats, om man kör för snabbt som t.ex om det står att man ska köra 90 km/h och man kör 120km/h kan man få böter. När man får böter måste man betala för sitt straff.

Villkorlig dom

När den dömde inte får ett straff utan att den dömde hamnar i straffregistret eller belastningsregistret. Om den dömde begår ett till brott under två år så räknar domstolen även in det första brottet.

Skyddstillsyn

När den dömde inte sitter inne i fängelse utan är fri. Straffet gäller oftast i cirka 3 år och under det första året så är personen övervakad. Om personen skulle begå ett till brott under den här tiden när hen är övervakad döms den om till fängelsestraff.

Samhällstjänst

Villkorlig dom och skyddstillsyn kombineras ofta med samhällstjänst. Den dömde måste jobba ett antal timmar i samhället. Det kan vara att plocka skräp eller att rensa ogräs i en park. 

Fängelse

Fängelsestraff kan tidsmässigt utdelas från allt mellan två veckor och tio år. I vissa fall när brottet är grovt kan en person döma till livstids fängelse. Straffet blir då inte tidsbestämt.  En person som blivit livstidsdömd i Sverige kan en ansöka om att få sitt straff tidsbestämt först efter 10 år. Straffet kan då tidsbestämmas till minst 18 års fängelse.

10. Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?

Det finns brottsofferjour som man kan ringa till. Där får man samtalshjälp med psykolog, kontakt med psykolog, advokater, ersättningar, man kan få en läkare eller bli sjukskriven. Man kan också få vittnesstöd, tolkhjälp och högre sjukpenning. Sjukpenning kan bl.a innefatta karensdag, man får hela lönen.

11.Vilka är polisens uppgifter?

Polisens mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Utöver ingripandeverksamhet handlar en stor del av polisens uppgifter om brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande arbete kan vara både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Det kan vara att polisen finns på plats under en fotbollsmatch för att förhindra bråk, till att polisen samverkar med socialtjänsten för att minska ungdomsbrottsligheten. Mycket av polisens brottsförebyggande arbete är riktat mot ungdomar för att på ett tidigt stadium förhindra att de hamnar i brottslighet. Polisen behöver polisen ofta samarbeta med andra aktörer i samhället för att lyckas med att förebygga brott. De olika

aktörerna kan t.ex vara kommuner, landsting, företag och organisationer. När armbetet är anpassat efter lokala omständigheter och förutsättningar fungerar det bäst.

13.Är du för eller emot dödsstraff? Motivera ditt svar väl.

Jag är för dödsstraff. Jag tycker att det ska vara dödsstraff på våldtäkt och mord. Om man mördar 3 personer och uppåt eller våldtar en person ska man få dödsstraff. Jag tycker att det inte är rätt att göra såhär, jag tycker att inget brått är rätt att göra. Detta är inte som flera tolkar ”en hämnd”. Det är att visa personen att den har gjort fel men man kan även visa det på kortare tids fängelse men är det väldigt grovt ska man få dödsstraff. Man kan tycka att det är orättvist att man kan mörda 3 personer men om man våldtar en så åker man fast direkt. Men jag tycker att man ska ge en person en andra chans och om man inte kan ”låta bli” att döda en person så är det något fel på personen. Den dömda ska ha rätt till psykvård ifall det är något fel på någon. Men man kan inte bara säga att personen inte kommer göra om det, vilket man aldrig vet.

Med det vill jag säga att det ska finnas undantag. Ifall personen mår bättre efter några år efter behandlingar och om man har lyckats med att få personen på rätt väg ska den då kunna släppas fri och leva utanför fängelset. 

När det gäller våldtäkt anser jag att man ska ha dödsstraff om man har gjort det en gång. Den som har blivit utsatt mår dåligt och har kanske skador. Denna personen lider mer än vad den som mördats. Den mördades släkt är väldigt ledsna men den mördade lider inte lika mycket. Båda har blivit utsatta för något mot sin vilja vilket inte är okej. 

14. Förklara följande ord

1. Rättsstat- Ett land som har ett rättssystem där alla står lika för lagen.
2. Åklagare- Åtalar och försöker få den tilltalade dömd
3. Påföljd- straff
4. Försvarsadvokat- En advokat som biträder den tilltalade i ett brottmål
5. Gripa- arrestera
6. Domare- juridiskt utbildad de leder rättegången och har utslagsröst
7. Nämndeman- ej juridiskt utbildad, politiska partier utser företrädare . 
8. Anhålla- Man håller kvar den tilltalade i ett häkte tills rättegången sker.
9. Åtala- Man vill ha en rättegång för att få den tilltalade dömd. Den som väcker åtal är åklagaren.
10. Ed- Man svär på och lovar att följa. Jurister uttalar en ed om att alltid vara rättvisa under rättegången och att döma så rätt som möjligt.
11. Mened- Man ljuger i domstolen under rättegången. 
12. Häkta- Man blir häktad efter att man blivit anhållen och får alltså stanna i häktet.
13. Skyddstillsyn- Om man blir dömd till skyddstillsyn blir man övervakad under 1 år för att man inte ska begå brott och gå tillbaks till kriminalitet 
14. Villkorlig dom- Om man får en villkorlig dom får man en lite mindre dom än vad man egentligen skulle fått. Detta kan bero på att man är minderårig eller aldrig har begått ett brott tidigare.
15. Rättspsykiatrisk vård- Man får hjälp genom att prata med psykologer och på det sättet komma ur sin kriminella bana.
16. Civil olydnad- Man demonstrerar mot ett beslut av något slag. Det är ofta aktivister som gör detta för att stoppa något.
17. Huvudförhandling- En rättegång där det ska bestämmas om den misstänkta är skyldig och i sådana fall bestämma vilken eller vilka straff/ påföljder  personen ska få. 

Topic week 20-21: Being new in a class; challenges and advantages.

To start in a new class is both good and bad. The good things are that you have "a new start". If you changed school because you were bullied it's maybe good to get new friends and new teachers. 

It's also good because you can find new friends and learn in a different ways than the other school. 

The bad thing is that you can be alone because nobody want to talk to you. You may be shy and don't dare to talk. You can also be bullied if there are people that think that something's wrong with you. But the hard thing is also that you don't know where to go. You don't know where the classrooms are and you don't know who to ask.