Matte- problemlösning

Mänskliga rättigheter

8. Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en mellanstatlig organisation (t.ex. FN) när det gäller att nå ut och vara effektiv.

Röda korset är en organisation som drivs av frivilliga personer. En röda korstet- eller halvmånen organisation finns i 190 olika länder och jobbar för att förebygga katastrofer. De finns om katastrofen ändå inträffar och stannar kvar efteråt. Alltså är detta är frivilligorganisation som arbetar för mänskliga rättigheter men även en katastroforganisation. FN är en mellanstatlig organisation som bildades efter första världskriget där självständiga stater gått samman för att arbeta

för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Denna organisation jobbar för mänskliga rättigheter med deras deklaration om mänskliga rättigheter.

Jag skulle säga att de mellanstatliga organisationerna (FN) har oftast mer inflytelse och makt än frivilligorganisationer (Röda Korset). Det beror framförallt på att FN har mer makt i samhället och mer substans bakom det de kräver. Ett exempel är att de mellanstatliga organisationerna kan ingripa militärt utan att det ska se ut som att en militant grupp försöker ta över världen. Detta kan inte frivilligorganisationer göra på samma sätt och på grund av det så har FN det lättare för att få igenom det de vill. Dessutom är mellanstatliga oftast mer effektiva än frivilligorganisationer som måste få igenom det de vill med de medel dem har. Som jag nämnde ovan så är FN ett samarbete mellan flera olika självständiga stater och eftersom mäktiga stater ingår så får de väldigt mycket att säga till om. Alltså är en stor del av världens alla länder på samma sida om något och kan därför sammarbeta och arbeta för mänskliga rättigheter och få med fler länder i sin organisation. Frivilligorganisationer har inte samma inflytelse och påverkan som mellanstatliga har och kan därför inte sammarbeta med andra frivillig- eller mellanstatliga organisationer. Det finns däremot inget som hindrar de men man får inte lika mycken inflytande som frivilligorganisation än som en organisation som är backad av en grupp med mäktiga länder.

Frivilligorganisationer måste oftast arbeta hårt för att få in tillräckligt med resurser för att kunna göra det de vill. De måste även vara lockande och måste se till att göra sådant som andra vill ta del av även om det inte är effektivt. De behöver pengar, volontärer och saker. Medan de mellanstatliga organisationerna har mer resurser och behöver inte jobba på samma sätt som frivilliga. De får alltså bidrag av nationerna som är med i organisationen. Men det finns även delar som täcks av frivilliga bidrag hos flera mellanstatliga. Även frivilligorganisationer kan få bistånd från olika nationer. Ett exempel på det är att mycket av Sveriges bistånd för mänskliga rättigheter går till frivilligorganisationer.

De mellanstatliga får en fördel då de inte behöver bekosta reklam och kampanjer. Allt går istället till ändamålet och då kan de fokusera mer på vad som ger högst effekt vilket förstärker påverkan och i sin tur gör de mellanstatliga organisationerna lite mer effektiva. De har dessutom många nationer som skyddar det organisationen gör detta leder till att de blir en väldigt stark grupp i samhället och kan få mycket gjort och mindre länder har svårt att säga emot kraven från en mäktig organisation. Det finns även frivilligorganisationer som är stora och har samlat på sig makt i samhället men de har fortfarande inte lika mycket plats i samhället som de mellanstatliga har då de inte kan hota med lika mycket. Oftast är det flera olika parter involverade när mellanstatliga ska göra olika ärenden så att de kan uppnå mer med alla parterna och det är även enklare att specialisera sig i något. Däremot förekommer det fördelar med frivilligorganisationer då de kan rikta sig in på vad de tycker är mest problematiskt. FN måste upprätthålla en diplomati och kan inte göra vad som helst. I de mellanstatliga organisationerna reserveras pengarna vilket betyder att pengarna ska gå till något specifikt. Detta ger inte de mellanstatliga organisationerna lika mycket frihet som de frivilligorganisationerna.

Röda korset har det lättare när det gäller att nå ut då de kan arbeta med en specifik sak som de kan ägna alla sina resurser på. Då kan de se till att det blir fixat på ett bra sätt. FN kan inte vara lika djupgående i sitt arbete eftersom de ofta har många saker att fokusera på och måste hela tiden skifta då nya problem uppstår som de måste ta tag i. Det blir svårare att nå ut till alla och att finnas för alla drabbade som volontärer i röda korset kan göra då de kan nå platser som FN inte kan. Röda korset kan sedan förmedla FN och dela med sig av den information de har så att FN vet  vilka länder som t.ex bryter som de mänskliga rättigheterna så att FN i sin tur kan ingripa.

En annan sak som frivilligorganisationer har lättare för är att få ut civila personer då det ofta finns många volontärer som är passionerade och brinner för mänskliga rättigheter. Det är alltså enklare för privatpersoner men även för privatföretag att donera pengar, tid och prylar till organisationer som består av frivilliga personer. På så sätt når de lättare ut till omvärlden och hjälper till.

11. Hur kränks mänskliga rättigheter i diktaturer respektive demokratier? Besvara frågan genom att välja och jämföra två specifika länder, en diktatur och en demokrati.

Var du än bor, vilket land, vilken slags regering det är eller vilka lagar som finns kommer det alltid att finnas de som kränker de mänskliga rättigheterna. När man jämför länder som styrs i demokrati eller diktatur så är det oftast diktaturerna som går emot de mänskliga rättigheterna. Man kan visa detta på olika sätt och jag har valt att jämföra två olika länder, ett som styrs i demokrati och ett som styrs i diktatur. Jag ska jämföra Sverige med Nordkorea.

Det yttersta ansvaret för att de mänskliga rättigheterna ska följas i Sverige ligger på regeringen. Sverige är et demokratiskt land där mänskliga rättigheter respekteras men även kränks på olika sätt. Det finns alltså både människor och grupper vars handlingar strider emot de mänskliga rättigheterna. Jag skulle säga att det främsta är all rasism och att rasistiska partier har ökat sin aktivitet i Sverige som kränker de mänskliga rättigheter mest. Men även segregation, sexuellt våld, misshandel, homofobi osv. Detta strider mot flera olika artiklar men främst artikel två som lyder:

 ”Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.”

Alltså är alla människor berättigade till alla rättigheter och friheter utan åtskillnad av något slag. Man kränker denna rättighet genom att låta rasistiska partier ha påverkan på samhället. Partierna får fler människor att tycka att diskriminering är bra och acceptabelt. En annan sak som FN kritiserar Sverige för är att det blir allt färre utredningar om hatbrott och att hatbrottsenheter saknas. Sverige kritiseras även för att antalet kränkningar mot minoriteter ökar b.la genom att våld används mot heliga platser. Andra saken som FN ogillar och anser strider mot de mänskliga rättigheterna är att polisvåld i Sverige ökar samt att minderåriga häktas för lång tid. 

En annan sak som får Sverige att bryta mot mänskliga rättigheter, specifikt den tredje artikeln om att varje individ har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet, är i vissa fall där Sverige utvisat någon.

Nordkorea är en diktatur som bryter mot många mänskliga rättigheter trots att staten formellt heter Demokratiska folkrepubliken Korea. Nordkorea har endast ett parti och oavsett vem som röstas fram kommer att Kim Jong- un att styra över landet.

Det första som Nordkorea bryter mot är den första artikeln där det står att alla föds fria och med lika värde. Detta gäller inte alls i Nordkorea där kollar man på vilket familj man är född i. Det spelar stor roll för ens mänskliga värde. Om man är släkt med någon som har begått ett brott så kan även ens barn och barnbarn föras till ett arbetsläger trots att dem inte gjort något fel. De som föds i Nordkorea har nästintill ingen rätt till liv, frihet och personlig säkerhet då man blir straffad väldigt hårt men ens straff förs vidare i ens släkt. Det förekommer dödstraff och man har ingen rätt att lämna landet silket strider mot många av de mänskliga rättigheterna t.ex artikel 13. En annan viktig mänsklig rättighet som Nordkorea strider mot är yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Trots att de själva hävdar att de har det så ser de flesta detta som en lögn eftersom det råder en rätt så omfattande censur i Nordkorea. Bryter man mot det kan man hamna i fängelse eller bli straffad med döden. Man använder sig utav tortyr, oftast i form av skendränkningar då man ger någon inbildning av att de dränks och hänger folk upp och ner. Nordkorea använder sig även av tvångsaborter som även är ett annat sätt som kränker de mänskliga rättigheterna. Man tvingar nordkoreanska kvinnor att göra abort när fadern är från ett annat land än Nordkorea.

De mänskliga rättigheterna kränks mest i diktaturer och är oftast grövre. Alla kränkningar mot de mänskliga rättigheterna är oacceptabla men dem är värre i diktaturer. När man har en diktator så är det endas den personen som bestämmer det mesta och redan där har man brutit mot FN:s artikel 21 där det står att alla har rätt till att delta i sitt lands styre. Om man kollar på Nordkoreas sätt att strida mot mänskliga rättigheter är de väldigt brutala, där b.la dödsstraff, tortyr, ingen rätt till yttrandefrihet osv förekommer. I Sverige är det mer rasism och nedklankning på olika grupper. Man kan säga att diktaturers kränkningar av mänskliga rättigheterna är systematiska brott som handlar om att diktatorn ska leva i stor rikedom och ha makten över landet i hela sitt liv. Medan demokratiers kränkningar oftast handlar om enstaka fall där fel begås. Men även där gamla delar av ett system kvarstår i samhället som är diskriminerande eller hånande mot de som är olika än själv.

Idrottsreflektion

Berätta om något som du lärt under din ”idrottstid” på Gunnesboskolan!

Jag tycker att jag har lärt mig väldigt bra och viktiga saker som man kan använda sig av i framtiden. Det är väldigt svårt att välja va eftersom jag har gått på Gunnesboskolan sedan förskolan. Men en viktig sak är att kunna sammarbeta med alla och det tycker jag att jag har lärt mig efter all idrott i skolan. Man kommer inte att kunna älska alla människor men man ska kunna sammarbeta och det har jag lärt mig på idrottslektionerna. Jag har även lärt mig att livrädda även om vi inte har gjort det så ofta så har man fått prova på det och lärt sig tekniken vilket kan behövas närsomhelst i framtiden.  

Är det någon speciell förmåga du tycker att du utvecklat?

En speciell förmåga som jag har utvecklat är att kunna förstå säkerhet och risker i samband med olika idrottssammanhang. Jag har inte tänkt så mycket på risker och säkerheten innan utan jag har bara kört på. Men detta är en viktig del inom idrotten då man lätt kan skada sig vilket inte är kul och när man vet hur man kan förebygga dem så blir man inte skadad. Jag som handbollspelare kan förebygga skador genom att värma upp ordentligt, först stora muskelgrupper och sedan lederna. Det är viktigt för att skaderisken blir mindre men man presterar även bättre. Men när det gäller idrott i skolan så tycker jag att det är skönt att vi har pratat om detta för nu vet jag vad man kan göra för att minska skaderisken. Man kan t.ex ta hjälp utav mattor, kontrollera sitt beteende när man utför olika aktiviteter, du ska alltså inte tackla andra, kasta bollar på andra med mening osv, men även att man ska lyssna på instruktionerna för att sedan veta vad du ska göra. Detta är en viktig del som man kommer ha med sig i sitt framtida idrottande. 

Vad har varit det bästa/roligaste med idrottsundervisningen?

Personligen så tycker jag att idrott är något av det roligaste både i skolan och utanför vilket gör det svårt för mig att välja. Men eftersom att jag själv spelar handboll så tycker jag att bollspel är det roligaste. Man kan hitta på så många olika variationer på det som redan finns men man kan även spela t.ex kungaboll eller spökboll. Jag torr att det är något som majoriteten tycker är roligt och därför blir alla mer seriösa och ger allt för att vinna vilket jag tycker är superkul!

Vad tycker du har saknats i idrottsundervisningen? Motivera!

Jag tycker att det skulle vara roligare om vi hade flera lektioner med redskap / gymnastik. Vi har haft tillräckligt med sådana lektioner för att bli bedömda i det men jag känner att det skulle vara roligt att ha flera lektioner för det. Jag har haft som mål att få bättre kontroll över min kropp men även att bli smidigare. Detta skulle passat bra att göra i skolan då vi har utrymme för det, redskap och personer som skulle kunna hjälpa mig med det.

Finns det något som kunde gjorts annorlunda? Hur? Tips till Ylva!

En sak som jag tycker att man kan göra bättre är uppvärmningen. Jag tycker att det är väldigt tråkigt att springa till en låt då det finns flera andra lekar och övningar som gör att man blir varm. Jag förstår att det är ett effektivt sätt att jobba på, som lärare hinner man plocka fram och ställ iordning medan vi springer. Ett bra sätt att kunna ändra på detta är att använda oss av ett gammal koncept vilket är när vi var två och två i olika grupper och fick komma på egna uppvärmningar. Det tycker jag är ett roligt och bra sätt att bli uppvärmd på.

Är det något du lärt dig som du känner att du kommer att ha nytta av i framtiden?

Som jag skrivit ovan så har jag lärt mig att sammarbeta med alla vilket kommer att behövas i framtiden. Men en annan rolig och bra sak som vi har lärt oss och provat på är HLR, hur man hanterar olika skador t.ex stukning osv och hur man ska tejpa vilket jag behöver som handbollsspelare. 

Hur ser din idrottsframtid ut?

Jag kommer att fortsätta spela handboll ett tag till iallafall och jag kommer att träna handboll men även styrka och löpning. Detta innebär att jag kommer att träna 4-5 gånger i veckan. Men om jag bestämmer mig för att sluta på handboll så kommer jag att fortsätta träna eftersom jag tycker att det är väldigt roligt och man fokuserar på annat. Jag tycker att det är skönt att gå och träna i 1- 2 timmar och sedan gå tillbaka till skolarbetet. Jag mår bra av att träna och det är något som jag tycker är roligt.

Varför tror du att ämnet Idrott och hälsa är obligatoriskt i den svenska skolan?

Jag tror att idrott ät obligatoriskt eftersom man vill att fler barn ska bli intresserade av idrott och för att få igång fler barn i Sverige. Dessutom mår man bra av att träna och att hålla igång. Om vi inte skulle haft idrott i skolan så skulle det funnits många barn som aldrig skulle göra någon slags träning. Det är alltså viktigt med idrott för att man dels mår bra men även för att man får mer energi och kan sedan återgå till sitt arbete och fokusera bättre. Dessutom finns det forskning på att barn som går på någon idrott har lättare för att lära sig nya saker än de barn som inte går på någon idrott. Därför vill svenska skolor få fler barn att idrotta och skapa intresse för idrott. Men det finns även ett stort problem som man vill minska och det är barnfetma som har varit och kommer att vara ett problem bland inaktiva barn. 

Argument för obligatorisk idrottsundervisning. Motargument?

Skolidrotten ska förbli obligatorisk eftersom att den är bra för alla elever. Man får röra på sig och prova på olika idrotter. I skolan får man en möjlighet till att pröva olika nya saker som man kanske aldrig skulle göra i vanliga fall. Alltså får man dels röra på sig och prova på nya saker men man får bättre hälsa och mår allmänt bra när man idrottar. Skolidrotten motverkar många problem med sjukdomar och barnfetma men bidrar även till bättre studieresultat. 

Skolidrotten ska inte vara obligatorisk för att man inte lär sig mycket teori. Man har oftast lektioner då man rör på sig och leker lekar osv. Ibland har man haft lektioner som t.ex HLR eller säkerhet och risker då man lärt sig något men denna tiden då man leker lekar kunde man använt till något annat viktigare skolarbete. Man skulle kunna lära sig om HLR vid andra tillfällen. 

Det är även orättvist vid vissa moment då personer har det lättare för idrott och får därför enklare betyg för att de själva går på idrott. Man kan t.ex gå på orientering och få bra betyg på det för man gör det ofta. Men om man aldrig orienterar eller går på det så klarar man inte av det lika bra och får sämre betyg. Vissa tycker även att skolidrotten är jobbig och att man inte vill vara med för man är rädd för att misslyckas. Idrott innehåller moment som inte är lätt för alla och de som inte kan det tvingas ändå göra det. Detta kan leda till mobbning som inte har några positiva bieffekter.