3. Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.
Hinduismen är en religion som är mycket gammal och inte har en speciell grundare. Detta gör det svårt för oss att veta exakt när den grundades men man vet bara att den växte fram i Indien. Det var år 1500 f.kr som arierna från nordväst ockuperade området vid Indusfloden och tog makten ifrån befolkningen och använde indierna som slavar.
Arierna hade ett annat tankesätt och andra gudar tillskillnad från indierna. Deras olika tankesätt blandades ihop och hinduismen växte fram. Idag finns hinduismen i olika delar av världen men är störst i Indien och kringliggande länder. Just för att den finns över hela världen och inte har en speciell grundare så är det svårt att ”luta sig” mot någon. Som i t.ex islam så är profeten Muhammed grundaren men byggdes på av andra profeter samt människorna som levde. Detta gör så att man som muslim har en person att ”luta sig” mot och leva och följa de saker som han följde och gjorde. Det kan även vara så att man som muslim kan be hemma och göra dem saker som är viktiga hemma. Men inom hinduismen så är man rätt så begränsad, dvs att det finns saker man ”måste” besöka och ”måste” utöva just där. Hinduerna har t.ex den heliga staden Varanasi som ofta refereras som ”ursprungets land”. Det var här som gudarna Shiva och Parvati ska ha gift sig. Denna anknytningen är enligt myten så stark att den lade grunden för skapelsen, alltså var det här allting började och hit allting kommer att återvända.
En annan viktig sak inom hinduismen är Ganges floden. Denna flod anses helig inom hinduismen och dess vatten anses rena synder och förläna evig salighet. Floden ses som ett mål för många, detta kan likna islams vallfärd till mecka.
Vid denna floden håller man begravningar. Det är så att man lägger kroppen på en slags flotte som man tänder på och skickar ut i floden.
Det är även viktigt att man badar i denna floden för att rena sina synder.
Här i Europa ser religionen mer annorlunda ut än vad den gör i Indien och de andra hinduistiska länderna. Alltså finns inte de heliga platserna här, tempel finns inte i samma mängd som i Indien och det finns inte lika många hinduer som i Indien. Alltså är detta den främsta anledningen till varför hinduismen ser olika ut från plats till plats men även för att religionen inte har en tydlig grund.
Som jag nämnde tidigare så finns hinduismen lite överallt i världen. Detta innebär att hinduismen även finns i Europa och det land med flest hinduer är England. Detta beror på att England en gång hade kolonier i Indien och importerade slavar från Indien. Detta betyder att många hinduer kom till England och blev fler och fler. Detta betyder att dem än idag finns i England men även i andra delar av Europa.
5. a) Skriv en förklaring till begreppen:
Samsara- Livets eviga kretslopp av födelse, död och återuppfödelse
Brahman- världssjälen som genomsyrar allt och kan liknas vid Gud.
Atman- en liten del av brahman som finns i allt levande och kan liknas vid vår själ.
Karma- står för gärningarnas lag. Goda gärningar ger positiv karma och vise versa.
Moksha- står för befrielse av återfödelse.
b) Förklara hur orden hänger samman.
När man dör så byter inte Atman till vilken kropp som helst utan följer Karman. Karma står för vilka handlingar människan gjort i sina tidigare liv och utifrån de handlingarna byter atman kropp. Om du har gjort goda handlingar så hamnar du i något bättre än det du var i förra livet, du kan bli ett heligt djur eller en människa osv. Men om du har varit en dålig person och har dålig karma så hamnar du i en värre kropp eller ett värre djur som anses dåligt inom hinduismen.
Hinduerna ser inte återfödelserna som något bra utan som hindu försöker man bryta återfödelsen så fort som möjligt. Alltså gäller det att befria atman så att den kan befria sig med världssjälen, brahman. När man blir fri från återfödelsen så uppnår man ett lyckligt liv med tillgång till frihet odödlighet. Detta kallas för moksha.
Samsara är alltså den ständiga följden av återfödelser.
c) Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.
När det gäller karma och återfödelse så är hinduismen och buddismen väldigt lika varandra. Inom de båda religionerna så tror man på att man återföds till något bättre utifrån dina handlingar i det förra livet samt vilken karma du har. Om du har bra karma återföds du till något bättre som t.ex något heligt djur eller en människa. Om du har dålig karma återföds du till något sämre eller till något som anses dåligt inom tron.
Inom islam, kristendomen och judendomen så tror man inte på varken karma eller återfödelse. Men det betyder inte att man kan leva hur som helst utan man följer de regler som finns inom religionen. Inom islam och kristendomen ska du leva ett gott liv och göra bra handlingar som sedan bedömer var du hamnar, antingen i himmeln / paradiset eller i helvetet. Enligt båda religionerna så vill man hamna i himmeln / paradiset och inte i helvetet.
Vad judarna tror händer efter döden är osäkert och de säger oftast att de inte vet vad som händer. I den judiska heliga boken, Torah nämns det ett skuggrike där alla människor hamnar. Detta riket liknar Jorden. Men människan kan också hamna i helvetet men inte längre än 12 månader. Efter det går människan vidare till skuggriket eller så lever kvar i minnet hos de levande.
Inom budismen tror man på det 8 falldiga hjulet. Det åttafaldiga hjulet är bl.a en symbol för samsara, kretsloppet för födelse, död och återfödelse. Det är även en symbol för den åttafaldiga vägen. Om man följer dessa regler så får man en bra karma som i sin tur gör så att man till slut slipper återfödelsen. I budismen säger man att man har nått nirvana som alltså är målet för alla buddhister, för här slipper man återfödas. Men man vet inte riktigt vad som händer när man når nirvana eftersom att Buddha inte ville diskutera om det.
Det åttafaldiga hjulet har åtta ekrar och varje eker i hjulet står för en viktig regel som ska följas.
Inom både kristendomen, islam och judendomen så har man bara en Gud och dessa religioner kallas för monoteistiska religioner eftersom man tror på bara en Gud. Medan hinduismen har många flera Gudar som man tillber och detta kallas för polyteistiska religioner. Dock så finns det något inom hinduismen som heter Brahma som är skaparguden och är mycket viktig. Man ser han som universums skapare och herren över alla varelser. Brahma motsvarar Gud inom islam och kristendomen men liknar mest judendomens JHVH.
I buddismen har man ingen Gud som man tillber men man har en väldigt viktig person som man försöker efterlikna och det är Buddha. Buddha ser man inte som en Gud men mer som en ”förebild” eller en person som man vill efterlikna för att han var en god person.
Moksha är det begreppet som betyder att man blir befriad från återfödelsen och att man får uppleva frihet och odödlighet. Detta är nästan samma sak som inom budismen där man har Nirvana, som är den punkt man vill uppnå för att bli fri från återfödelsen.
Moksha kan man till en viss grad känna igen hos kristendomen och islam då man får uppleva frihet och odödlighet när man kommer till himlen / paradiset. Det kan inte stämma överens med Judendomen då det dem tror på är oklart på så sätt att man inte riktigt vet vad som händer efter döden. Man kommer varken till ett himmelrike eller till ett slags helvete och man tror inte på återfödelse heller.
Samsara innebär att man ständigt blir återfödd och detta begreppet finns i både hinduismen och inom budismen eftersom att man tror på återfödelse i dem både religionerna. Begreppet samsara finns inte i dem abrahamitiska religionerna då man inte tror på återfödelse.
Atman är den saken som lever i en kropp, antingen som människa eller djur. När maniskas dör så lever atman vidare i en ny kropp, alltså återföds man i en annan kropp. Detta kan påminna om själen i både kristendomen och islam. Själen lever vidare såsom atman gör fast själen lever vidare i himlen / paradiset medan atman lever vidare i en annan kropp.
6. Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/svårast att följa.
Inom hinduismen tror man på den ständiga återfödelsen. Detta ser man inte som något positivt utan man vill försöka bryta återfödelsen. Man ska alltså befria atman så att den i sin tur kan förena sig med världssjälen brahman. När man blir fri från återfödelsen uppnår man ett tillstånd då man är lycklig, känner friheten och odödligheten. Detta tillstånd kallas moksha.
Det är inte så lätt att bryta återfödelsen men i de heliga skrifterna berättas det om tre olika vägar som hjälper en att nå målet. De tre olika vägarna är kärlekens, handlingens och kunskapens väg.
Kärlekens väg innebär att man ska på ett kärleksfullt sätt koncentrera sina sina tankar på gudarna och på de gudomliga. Genom att sjunga heliga sånger eller be till gudastatyerna där gudarna är närvarande kan man uppnå det efterfrågade tillståndet, moksha.
Handlingens väg är den väg då man noggrant och plikttroget ska utföra sina dagliga sysslor. Man ska också göra goda handlingar mot sina medmänniskor. Här räknas också när du reser till olika heliga platser och deltar i olika ritualer. Många indier tror att om man dör i den heliga staden Varanasi så slipper man återfödelsen.
Den tredje och sista vägen är kunskapens väg som innebär att man kan få en bättre karma genom att studera de heliga skrifterna och meditera. Man ska alltså försöka att förstå och se sambandet mellan tama och brahman. Man ska sitta på en avskild plats, sitta orörligt och man ska noggrant kontrollera sin andning för att kunna lyckas. Detta kallas för yoga och en del av de människor som utöva yoga blir väldigt skickliga på att kontrollera sin kropp.
Den lättaste vägen för att bryta återfödelsen enligt mig är genom handlingens väg. Jag tycker att man i vanliga fall bör utöva sina dagliga sysslor noggrant och plikttroget men även att vara en bra medmänniska men även att göra goda handlingar mot andra i din omgivning. Sedan kan man åka till dessa heliga platser istället för att åka på skidsemester. Men däremot så tror jag att den svåraste vägen är kunskapens väg. Där måste man studera och vara kunnig vilket innebär att man helst ska sitta avskilt från andra personer. Man ska även meditera och vara noggrann med andningen, detta är alltså yoga. Det är viktigt att kunna kontrollera kroppen och andningen, här måste man också vara avskild från andra. Personligen ser jag denna som svårast eftersom jag inte kan sitta stilla så länge men även för att jag är en rätt så social person och att sitta avskilt från andra skulle inte passat mig så bra.
12. Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?
Indoarierna drev sig in i nordvästra Indien ca 1500 år f.kr. Indoarierna delade upp folket i fyra olika kaster. Man kan säga att det var uppdelat på vem som hade mest till de som hade minst. Präster som studerade de heliga skrifterna och arbetade i tempel och soldaterna som regerade i landet och försvarade samhället blev en kast. Det andra kastet var alla bönder, handelsmän och hantverkare som utförde arbete som dem tog betalt för. I det tredje kastet fanns alla slavar och allt tjänstefolk som passade upp på alla andra i samhället.
Indoarierna placerade såklart sig själva i de tre högsta kasten och alla andra indier fick hamna i något av de andra lägre kasten. Indoarierna bestämde att gränserna mellan kasten skulle vara mycket hårda och att det var strikt förbjudet att gifta sig med någon över gränserna. Alltså föddes människor in i sina kaster och kunde aldrig lämna dem. Indoarierna ansåg att allt hängde samman med Karman som man fick i sitt tidigare liv. När man hamnade i ett kast så var det det du hade förtjänat utifrån din karma. Desto mer tiden gick desto mer delades varje kast upp. Det slutade med att det fanns upp till flera tusen undergrupper i varje kast.
Längst ner i kastsystemet finns daliterna som står för dom oberörbara men dem kallas även kastlösa. De kallas så för att daliterna är de människor som har dem sämsta och smutsigaste jobben i det indiska samhället. Detta är då en anledning till varför många daliter lämnar hinduismen och övergår till någon annan religion för att känna ett högre människovärde.
Det finns mest nackdelar med kastsystemet för att det påverkar allt från samhället till människorna. Det ändrar på hur man beter sig mot personer, dem som sitter högre upp ska behandlas med respekt och man ska alltså se upp till dem. Men dem människorna i de lägre kasten behandlas väldigt dåligt just för att dem antingen har smutsiga jobb eller för att dem helt enkelt är i de lägre kasten.
Folk påverkas ju personligt också, man kan t.ex inte gifta sig med vem som helst utan det måste vara med en person i ditt kast och absolut inte utanför. Man kan inte heller umgås med vem som helst för att det är så tydliga gränser mellan varje kast. De anser att man inte är värd att umgås med de i dem högre kasten.
Det är även så att det är orättvisa som råder i Indien. Dem som tillhör de högre kasten fick bra utbildning, bra arbeten och bra levnadsvillkor. Men dem som inte tillhör de högre kasten utan de lägre, de får sämre utbildning, sämre jobb och dåliga levnadsvillkor. Man lägger inte lika mycket tid på dem för att man anser att dem inte har lika mycket värde som dem andra i de högre kasten.
Den ända positiva saken med kastsystemet är då bortsett från all orättvisa och allt negativt så är det så att det finns en tydlig struktur i den indiska samhället. Det är stabiliserat och varje individ har sitt arbete.
14. Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller …
a) kvinnornas situation i Indien?
Kvinnornas situation i Indien är dålig och jämställdhet i landet finns inte på samma sätt som i t.ex Sverige. Trots att olika politiker kämpade för kvinnornas rättigheter så är det fortfarande svårt att få plats i samhället som en kvinna. Detta beror på många saker men huvudsakligen är det att kvinnan ses som mindre värd än mannen enligt hinduisk tradition. Att landet är patriarkalt beror mest på tradition än religon eftersom att de heliga skrifterna inte säger rent konkret att kvinnan är mindre värd. Det är alltså människan som tolkat dessa heliga skrifter på olika sätt och sedan förminskat kvinnan i samhället.
I det indiska samhället har mannen haft en högre ställning än kvinnan och denna ställning har varit den samma ett bra tag. Men det börjar bli en vändning, då kvinnornas situation har förbättrats på senare tid. Detta syns genom flera olika förändringar. Dels är det så att Indiens medelklass har vuxit under den senaste tid. Den växande medelklassen och deras ökade inkomster bidrar en ökad utbildning, även till kvinnor. En viktig del i ett jämställt samhälle är just att både kvinnor och män ska ha rätt till utbildning. Om alla inte har tillgång till utbildning så kan man inte skaffa lika bra jobb och det blir svårare att se lika på alla.
Strävan efter att kvinnor får lika mycket och lika bra utbildning som män än viktigt. De utbildade medelklasskvinnorna kommer förr eller senare att kräva sina rättigheter. Men vad är då anledningen till att dem inte har gjort det än? Anledningen är att kvinnorna inte har haft rätt utbildning och i sin tur inte kunnat ta ställning för kvinnors rättigheter på rätt sätt.
Dock så finns det fortfarande många människor som är emot kvinnors rättigheter trots framstegen inom jämställdheten. Det är främst män som är emot jämställdheten eftersom att det inte gynnar dem själva. Männen har det rätt bra i Indien; dem har mycket makt och mycket plats i det Indiska samhället. m kvinnorna får mer makt så jämställs männens nuvarande plats i samhället med kvinnornas och på så sätt kommer männen att förlora makt.
Som jag nämnde tidigare så förkommer det inga konkreta anvisningar i de heliga skrifterna om att kvinnor är mindre värda och att de ska tryckas ned. Men varför trycks kvinnorna ner? Jo, anledningen till det är att skrifterna tolkas på olika sätt och kan därför användas som argument. Genom tiderna har skrifterna endast tolkats av män vilket gör att religionen har blivit mer och mer kvinnoförtryckande även om den kanske inte vad det från början.
Man kan använda hinduismens läror som argument för kvinnors rättigheter. Det förekommer ofta att man tar upp de kvinnliga gudarna. Det finns många mäktiga kvinnliga gudar inom hinduismen. Detta har man börjat att diskutera och tolka på olika sätt men det är även så att man har börjat acceptera kvinnors och mäns lika rättigheter. Många hjälporganisationer stödjer kvinnor och kan hjälpa samhället på rätt väg och förhoppningsvis kommer dessa hjälporganisationer inte att behöva stödja kvinnor mer än män i framtiden. Trots att kvinnor numera kan i princip uppnå samma makt som männen så finns fortfarande kvinnoförtrycket kvar. Kvinnor som rör sig ensamma riskerar att bli våldtagna, misshandlade, trakasserade osv. I domstolen kan det exempelvis beslutas om att det var kvinnans fel att hon blev trakasserad.
Utifrån detta kan man dra slutsaten att kvinnoförtrycket har minskat i Indien men det finns fortfarande kvar och är på bättringsvägen.
b) de kastlösas ställning?
Kastsystemet är något som är grundades under samma period som då hinduismen grundades. När indoarierna kom till Indien förde dem in ett system i det indiska samhället som sedan skrevs in i de heliga skrifterna. De kastlösa lever oftast i total fattigdom och folket som lever i de högre kasten ser ner på de kastlösa. Delikternas arbete är det jobb som ingen annan vill göra såsom lantarbetare, slaktare, stenhackare, soparbetare, eller på att städa latriner. Man brukar säga att de kastlösa har haft dålig karma och därför hamnar där dem hamnat. Dem har det svårt i samhället då dem inte får rösta på vissa ställen och har inte tillgång till vissa tempel.
Personligen tycker jag att det är konstigt för att i de hinduistiska skrifterna står det att alla är lika mycket värda, men man visar att man inte tar det på allvar genom kvinnornas och de kastlösas ställning i samhället. Man tar männens och kastväsendets plats i samhället på större allvar och lägger mer fokus på det. Alltså går delikternas ställning emot det som skrivs och sägs om allas lika värde.
Mahatma Gandhi är en av de personer som har kämpat för de kastlösas ställning i samhället. Diskriminering av de kastlösa har förbjudits men många ser fortfarande ner på de vilket går emot det som står i de heliga skrifterna.
Många kastlösa har konverterat till andra religoner för att få känna sig lika mycket värda som alla andra men även för att visa sin ilska för det förtryck dem utsätts för. Enligt de gamla skrifterna är de kastlösas ställning något som är hugget i sten. Sakta men säkert har det börjat skapas mer och mer motstånd i takt med att upprördheten ökar. Dock så är kastsystemet något av det viktigaste inom hinduismen och är därför ett väldigt känsligt men viktigt ämne för de flesta. Stora diskussioner skapas om detta ämnet.
För att få bor t förtrycket mot kastlösa krävs det en hel del arbete eftersom att detta levnadssättet är vant och inövad hos alla indier och inom hinduismen vilket gör det svårt att bara sluta med allt. Man kan sakta börja med att ge alla en möjlighet till utbildning. Många daliter är analfabeter vilket gör det svårt för dem att ta plats i ett samhälle. Jag tror att man kan utveckla Indien som land om man börjar med detta eftersom att det är svårt att bryta kasten, något som har funnits i så många år. Men istället kan man utvecklas bit för bit men det är fortfarande en lång resa kvar tills Indien har ett jämställt samhälle.
15. Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.
I New York, år 1966 skapades en rörelse som heter Krishna- rörelsen men kallas även Hare Krishna. Denna rörelse finns på många olika platser runt om i världen. Den har snabbt spridits och
även tagit fart på platser som inte har någon anknytning till hinduismen. Organisationen driver restauranger som enbart serverar vegetarisk mat, skolor och gårdar. Alla medlemmar i Krishna- rörelsen följer fyra specifika regler;
De är vegetarianer
Sex får bara förekomma inom äktenskapet och i syfte att skaffa barn
Spel om pengar är förbjudet
Inga droger får förekomma. Till droger räknas också alkohol, kaffe och tobak.
Bhaktivedanta Prabhupada var en indisk munk som grundade rörelsen som hämtar inspiration från hinduismen. Rörelsen grundades år 1966 som sedan spreds vidare till USA eftersom att Bhaktivedanta Prabhupada reste dit. Hare Krishna är omsagt en anpassad form av Hinduismen för västvärlden. Det är därför så många i västvärlden som har anslutit sig till den.
Med tanke på att dem får sin inspiration från hinduismen så förklarar det varför dem tror på återfödelse och på att själen lever vidare i en ny existens när personen dör. Det som skiljer Hare Krishna med hinduismen är att man tror på att egenskaperna avgör var i kastsystemet du hamnar och inte att du föds in i ett kast.
Idag är ca 1 miljon människor i västvärlden anhängare. Detta har påverkat västvärlden på olika sätt dels att anhängarna följer de 4 reglerna som jag nämnde ovan. Dem är alltså vegetarianer vilket leder till att färre personer äter kött. Samma sak gäller tobak, kaffe, droger och alkohol.
Hinduismen ses som ett väldigt flexibelt trossystem som har mycket utrymme för variation. Den har mer variation än vad de traditionellt västerländska religionerna har. Något som tilltalar många i väst är den sammanhängande uppfattningen om livets ständiga kretslopp. Det ger en ökad medvetenhet om Jorden som plats med ändliga resurser som idag slösas bort utan omtanke. Hinduismen skyddar allt liv istället för materiella saker och detta kan ställas i kontrast med masskonsumtionen i västvärlden. Det finns många människor som är trötta på att leva i det materiella och skoningslösa samhälle och har därför anslutit sig till denna rörelse.
Västvärlden har även fått yoga och meditation från hinduismen. Detta ses som något avslappnande och lugnande men har även på sistone benämnts som en bra träningsform.
