Vad är typiskt för ett i-land?
Några typiska saker för ett i-land är:
-Industrierna i I-länderna är numera mer beroende av modern teknik och medarbetare med en hög kunskapsnivå än råvaror och energi. Eftersom tekniken ökar blir jordbruket mer tekniskt och det är mer maskiner som jobbar än människor.
-Jordens resursen används till största dels av befolkningen i I-länder. Människorna använder mer energi och använder mer papper, kläder, metaller etc.
-Levnadsstandarden är högre i I-länder än i U-länder eftersom människorna i I-länder äter 2-3 gånger så mycket som människorna i U-länderna samt förbrukar folket i I-länderna 10 gånger mer energi än de i U-länderna.
-Om du föds i ett I-länd har du bra möjligheter att leva längre. En människa i ett i-land lever 20-30 år längre än en människa i ett u-land. I ett i.land för alla barnen gå i skola och 95% av vuxna människorna kan läsa och skriva. Analfabetismen är låg.
-Hälso- och sjukvården är mer utvecklad i ett i-land än ett u-land och kan oftast hjälpa de sjuka.
Vad är typiskt för ett u-land?
Några typiska saker för ett U-land är:
-De flesta människorna som bor i ett U-land lever fattigt och är fattiga. Men skillnader mellan människor i ett och samma land finns.
-Många U-länder är överbefolkade och folkmängden ökar.
-Människorna i U-länder arbetet med jordbruk och det är över hälften som arbetar med det. Det är ofta så att hela familjen är involverad i arbetet och inkomsterna är väldigt små.
-I flera av U-länderna finns det ingen möjlighet till skolgång och en stor del av befolkningen är unga människor. Därför är analfabetismen hög bland både vuxna och barn.
-Många av U-länderna har en diktator eller så är det militären eller ett parti som har makten. Detta leder till att ledarna blir rika medan resten av invånarna förblir fattiga.
-Inkomstskillnaderna är stora mellan människor som bor i städer och de som bor på landsbygden, Det kan också vara skillnader mellan människor som bor i olika delar av en storstad.
Försök förklara varför u-länderna är fattiga.
På många ställen i olika u-länder pågår det krig och det ät det som fördröjt deras ekonomiska tillväxt och därmed också utbyggnaden av välfärdssystem.
hI vissa områden svälter människor. Miljön blir alltmer förstörd pågrund av olika naturkatastrofer som ibland sker i u-länder. Naturkatastrofer drabbar de fattigare länderna än de rikare eftersom bostäderna kan vara sämre, människor har inte råd att skydda sig, att laga det som blivit förstört kostar mycket pengar och mediciner är för dyra eller kanske inte ens går att få tag på.
Det är så fattigt att barnen i familjen måste hjälpa till att tjäna pengar. Det ger de ännu mindre chans till en skolgång. Men dessutom kostar det mycket för familjerna. Om man inte får en bra utbildning kan man inte få ett bra jobb utan man får jobba på olika fält.
Orsakerna till fattigdom kan också vara att länderna utmärks av hög arbetslöshet och låga löner, en stor informell sektor och låga skatteintäkter, utbredd korruption, otillräckliga offentliga investeringar, en liten industrisektor och underutvecklad infrastruktur. Många låginkomstländer är beroende av import för sin livsmedelsförsörjning och export av en eller ett fåtal råvaror. Ett annat ekonomiskt hinder är höga utlandsskulder.
Vad är det för skillnad mellan att mäta välstånd i BNI per capita och HDI?
BNI
BNI beräknas med hjälp av PPP. Det tar hänsyn till prisnivån och köpkraften i varje land vid uträkningen. BNI är omvandlat till den gällande internationella dollarn vid användning av köpkraftsenheter. En internationell dollar har samma köpkraft i hänsyn till BNI som en US dollar har i USA. Denna omvandling gör det enklare att jämföra länder.
HDI
HDI står för index för mänsklig utveckling. Indexet mäter olika länder genomsnittliga resultat inom tre områden som är grundläggande. De tre områdena är förväntad livslängd, utbildning och inkomst (BNP per invånare).
De faktorer som är viktiga för mänskliga utvecklingen är ett långt och hälsosamt liv, kunskap och en anständig levnadsstandard. Värdet av indexet sträcker sig från 0 till 1. 0 är då det sämsta värdet och 1 är alltså det bästa värdet.
Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom.
När ett land är sårbart så är det väldigt lätt att samhället i det landet skadas och anledningen kan vara naturkatastrofer. Tillskillnad från rika länder har inte de fattiga länderna resurser att forska om naturkatastrofer och kan därför inte skydda befolkningen och därför blir landet sårbart. I de lände där forskning inte är möjligt blir det så att t.ex jordbävningar förstör hus och efter det måsta man bygga upp huset och det händer om och om igen och det gör ett land sårbart. Eftersom efter varje jordbävning måste man bygga om allt eftersom man inte här ekonomi som kan utveckla infrastruktur och därför måste man bygga om allt.
I ett land där naturkatastrofer ofta sker måste samhället koncentrera sig på att överleva varenda naturkatastrof och på att bygga upp det som är förstört och då finns det inga pengar kvar att utveckla infrastrukturen så att samma sak inte kan hända igen.
I vilka former ges bistånd till fattiga länder?
Långsiktigt utvecklingssamarbete
Denna form av bistånd består av två former, bilateralt och multilateralt.
Det bilaterala samarbetet innebär stöd från Sverige till andra länder eller regioner. Det här är den största delen av svenskt bistånd och det organiseras framför allt till olika projekt och program. Ett fåtal länder får ett budgetstöd som är ett stöd som betalas direkt till sammarbetslandets nationella budget. Det budgetstödet utgör bara några få procent av Sveriges totala bistånd. Det biståndet betalas endast ut till länder som uppfyller de tydliga kraven som Sverige har suttit upp.
Det multilaterala samarbetet innebär att många givarstater går samman gällande samma mål i världens u-länder. Pengarna som man ger kanaliseras via olika multilaterala organisationer som t.ex FN. Sveriges deltagande i multilateralt samarbete sker främst via FN:s utvecklingsprogram UNDP, FN:s barnfond UNICEF och Världshälsoorganisationen WHO. ’
2. Humanitärt bistånd
Ett humanitärt bistånd handlar om akut hjälp vid nödsituationer, där FN har ett samordnande ansvar vid humanitära aktioner. Sida ger humanitärt bistånd till de organisationer som deltar i den FN-ledda samordningen vid en katastrof. Till skillnad från det långsiktiga utvecklingssamarbetet där olika givarländer har sina egna agendor, så grundar sig humanitärt stöd på den internationella folkrätten.
